Naturskyddsföreningen
Nordanstig

 

     
 

VERKSAMHET

 
 

Rapporter

 
     
     
 

FÖRSTA SIDAN

 
     
     
     
 

 
     
 
 

Andra slåtter och växtinventering  i Rigberg   16 augusti 2020

Nyordning för året är två slåttertillfällen. Dessutom slåttar vi senare än tidigare år. Tanken är att örterna ska hinna bilda frö och hinna fröa  av sig.

Vi var 16 personer, bland andra naturälskaren, liemakaren och miljökämpen Allan Edblom. Extra glädjande var också fyra för året nya deltagare.

         

Det man inte gör manuellt kan göras maskinellt,
men att det ska räfsas kommer man inte ifrån.

Vi inventerade Fältgentiana och hittade 200 exemplar. Inventeringen utfördes av för året nya inventerare då vår mångåriga inventerare i år inte kunde deltaga. Många i blom och ovanligt höga. Även en Grönyxne, två Brudsporre, tre Topplåsbräken och en Slåtterblomma hittades.

     

     

Slåtterblomma (Parnassia palustris) och grönkulla (Coeloglossum viride)
Fältgentiana (Gentialnella campestris) och tibast (Daphne mezereum)

En utvärdering kommer ske senare av valet att slåtta två gånger men till nästa år kommer det att bli en viss förändring när det gäller vilka områden som tas först och vilka som sparas till andra omgången.

Vi gjorde en hässja under ledning av Ragnar Svensson, alla var glada och vädret var perfekt. Slåttern avslutades med ett gruppfoto där alla utom Ragnar deltog eftersom han höll i kameran.

Efteråt intogs mat på Ersk-Mats-gården, där det bjöds rågmjölspanerad svedjerova och kolbullar.

Lena Hoff
(text)
Bernt Larsson
(bilder)

Första slåtter och växtinventering  i Rigberg   5 juli 2020

Som vanligt ett trevligt avbrott i vardagen – slåtter i Rigberg. Vädret var med oss, dryga dussinet slåtterfolk, som hann med ungefär halva området denna den första av årets två slåttertillfällen. Nästa gång blir den 26 juli, också det en söndag.

 

 

Topplåsbräken (Botrychium lanceolatum)

Topplåsbräken är sällsynt och förekommer på kulturpåverkade platser som fäbodvallar, slåtterängar och vägkanter. Arten har sin huvudutbredning i mellersta Norrland, men har påträffats söderut till Närke och  Värmland. Första fynduppgift är från Anundsjö i Ångermanland och publicerades 1833.
(Källa: Den virtuella floran)

 

Brudsporre (Gymnadenia conopsea)

Brudsporre är ganska sällsynt, men har en vid utbredning som sträcker sig från Skåne till Torne Lappmark. Den växer på fuktig kalkrik mark, i ängar, betesmarker, kalkkärr. Varieteten praktsporre (var. densiflora) förekommer i Skåne och på Öland och Gotland, där den växer i kanterna av kalkkärr. Första fynduppgift är från Uppland och publicerades år 1732
Källa: Den virtuella floran

 

 

Vi reste en hässja innan dagen avslutades med slåttermiddag på Ersk-Mats.

 

I samband med slåttern inventerade Ann-Christin Jäderholm växtbeståndet. Tidigare inventeringar har gjorts av Ann-Christin Jäderholm och Birgitta Ståldal, (2007) samt av Länsstyrelsen (2016). I år hittade vi 60 olika arter mot knappt 50 år 2007.

 

Inventeringar i samband med slåttern 2007 och 2020

 

Länstyrelsens inventering 2016

 

Andra inventeringar i Nordanstig

 

Bernt Larsson
(text)
Ann-Christin Jäderholm
(bilder)

De vilda blommornas dag   15 juni 2020


En trevlig utflykt till Åsvallen i Gnarp. En mycket vacker dag.

Tretton deltagare såg bland annat: vårfryle, vårbrodd, skogsstjärna (vissa rosa) majsmörblomma, johannesört och ekorrbär.

Även några exemplar av fältgentiana nedanför Sverkers hus. Tyvärr är det sent i år med växtligheten på grund av den kalla våren.

Det blev även avstickare ner till Bodmyren som är en högmosse.

En högmosse skapar i viss mån själv sin hydrologi oberoende av vattenståndet. Fysionomiskt skiljer man på kärr och högmossar genom att endast högmossarna har en tät bottenmatta av vitmossa (Sphagnum), som också är den dominerande växttypen i denna vegetation.

kärren dominerar halvgräs (till exempel olika starrarter och ängsull). Om det finns en bottenmatta av mossor, består denna aldrig av vitmossor, utan av brunmossor (till exempel Amblystegium)

Källa: Wikipedia

Efter vi gått runt och tittat på växterna så avslutade vi med medhavd fika där vi även fick underhållning av Bengt och Erling.

Bernt Larsson
(text och bilder)

Naturnatten   5 juni 2020


Vi blev 15 stycken som upplevde en trevlig kväll i Sveriges natur. Större delen tog en kort promenad från Ragvaldsnäs efter Kustleden medan några anslöt i Oxsand för att sedan avsluta promenaden på Oxsandshällan. 

Där försökte vi titta efter fåglar och några visade sig för oss till exempel fiskmås, skarv och någon tärna. Några hörde gulsparv och koltrast.

Många sorters violer upptäcktes. Växtligheten har inte riktigt kommit igång än p.g.a. den kalla våren.

Grillarna tändes och korvar grillades samt någon som slog löst på en grillad ost. Bertil Sundin berättade om platsens historia och närliggande områden. Spekulerades om det hade varit en betesplats för oxar och därav platsens namn. Efter att ha intagit lite kaffe och annan dryck så släcktes grillarna, därefter blev det en promenad tillbaka.

Bernt Larsson
(text och bilder)

Fågelvandring   12 maj 2020

Trots den väldigt speciella våren beslutade Nordanstigs Naturskyddsförening att arrangera den årliga promenaden ut på Ornskarpen längs Harmångersån. Under rekognoseringen såg jag och min fru många svalor. En svala gör som bekant inte någon sommar. Det var dock säkert hundratals svalor som jagade insekter över vattenytan och buskaget närmast stranden ute vid havet. ” Nu måste väl ändå sommaren komma.”

Våren hade hittills varit torr och kylig. Då vi rekade var det 6 grader och en svag nordostlig vind. Jag tänkte att det inte skulle komma så många skådare dagen efter.

 

 

 

Undertecknad hälsade deltagarna välkomna till årets fågelpromenad. Vi var faktiskt 20 skådare. Några hade åkt från Sundsvall för att få vara med och gå i den vackra naturen. Alla uppmanades att hålla avstånd från varandra, havsörnens vingbredd, pga. pandemin som drabbat hela världen. Vi hade också sagt att vi inte lånade ut några kikare och alla måste visa hänsyn.

 

 

Längs ån ner mot havet kunde vi lyssna till koltrasten och se en drillsnäppa som vickade på stjärten för oss. Några meter över vattenytan flög storskrakar och småskrakar. Det var mer liv på åsidan än det brukar vara. Däremot hördes inte så många fåglar på skogssidan. Undertecknad visade på blommande pors och deltagarna fick känna på den aromatiska lukten. Vattnet hade eroderat strandbrinken mycket mera än föregående år och alla uppmanades att vara försiktiga då de gick. För många år sedan hittad undertecknad en giftig växt just vid vattenbrynet. Sprängört, som kan förväxlas med hundkex.

Även detta år hade undertecknad avdelat Lasse Norman till att vara nere vid havet och studera fåglar för att sedan visa oss och berätta vad han hade sett. Jag skrev ifjol att det var ett lyckat drag att ha Lasse ner vid havet. Tack vare hans iakttagelser kunde vi även i år fylla på vår lista med många arter.

 

 

Detta år liksom tidigare år var Hudiksvalls ornitologer ute på Ornskarpen. Lasse blev något överraskad då han gick till sin bil för att hämta sin ryggsäck. Ingen märkte att han gick förbi dem. Alla stod och tittade i sina tubkikare. Det finns gott om plats för skådare ute på Ornskarpen men ett annat år kanske vi ska lägga vår utflykt på en annan dag. Detta eftersom de har något som de kallar ”tisdagsutflykter”.

Vid ”Ardervikens” mynning såg vi bland annat gluttsnäppa och grönbena. Vi tackade Lars för hans hjälp och gick vidare upp mot reningsverket. Någon hojtade till att två hökar hade siktats över vassen i den igenvuxna viken. Vi fastställde tillsammans att det var brun kärrhök. Senare då Lasse kom ikapp oss sa han att de med största sannolikhet häckade där. Han talade också om att han hade sett mindre strandpipare och en vattenrall då han stod kvar och skådade.

Lasse och undertecknad var med och hämtade en vattenrall som en katt hade fångat i Ingesarven. Katten skulle visa upp jaktlyckan för sin husse och matte. Vi såg till att frakta fågeln till Nisse Lundmark i Sundsvall. Han skulle sedan se till att rallen skulle få flyga med ett plan till Malmö. Där en av Nisses vänner skulle ta hand om den. Nisse ringde dagen efter till undertecknad och berättade att vattenrallen hade dött av skadorna den fått. En viktig info är att detta hände 28 december!

I den stora granskogen tackade likt tidigare år rödhaken för besöket.

Där passade föreningen ordförande på att berätta om kustleden. En led som går från Medelpadsgränsen i norr och ända till Sågtäkten i söder. Dessutom fick vi info om kommande aktiviteter. Naturnatten 5 juni är den som kommer först. Allt går att finna på föreningens hemsida.

Varje år brukar någon säga att hen har hört göken. I år var det föreningens ordförande som gjort det. Östergök – perfekt detta år.

Slutligen ett stort tack till alla som var med och hjälpte till under vandringen. Stort tack också till alla deltagare som visade respekt och ansvar.

 

Arter som vi såg eller hörde i alfabetisk ordning:

Bläsand, bofink, brun kärrhök, drillsnäppa, dubbeltrast,
ejder, fiskmås, fisktärna, gluttsnäppa, gräsand, grönbena, gröngöling,
gulärla, hussvala, häger, kanadagås, knipa, knölsvan, koltrast, korp, kricka,
kråka, ladusvala, mindre strandpipare, ringduva, rödhake, silvertärna,
skogssnäppa, skrattmås, smålom, småskrake, spillkråka,
storskrake, svärta, sädesärla, talgoxe, vattenrall.

37 arter!

Ragnar Svensson
(text)
Bernt Larsson
(bild)

KRETSSTÄMMA INSTÄLLD PGA PANDEMI   22 MARS 2020

 

Ugglevandring för alla   13 mars 2020

 

 

Ugglevandring för årskurs 4    27 februari 2020

Likt tidigare år erbjöds alla elever i åk 4 att få delta i en kvällsutflykt för att lyssna på ugglor. Från föreningen hade man ordnat med guider som skulle följa med eleverna ut i det härliga ”kvällsmörkret”. Sammanlagt deltog nästan 100 personer.

Tillsammans har 1250 personer deltagit i dessa utflykter!

Vanligtvis brukar undertecknad tacka alla dessa guider i slutet av rapporten, för att de ställer upp, men i år tänker jag göra på ett annat sätt.

Stort tack till de guider som lovade att hjälpa till men inte fick några deltagare och naturligtvis också till trotjänarna Erling och Torsten i Harmånger.

Hoppas att ni också ställer upp nästa år: Fjortonde året!

I år likt många tidigare år har Ingemar Östlund och scouterna ställt upp i Bergsjö. För det mesta brukar det vara omkring ett 50-tal deltagare.

Så var det även i år. Ingemar berättade att då han var ute och rekade hördes kattugglor. Därför såg han och hans medhjälpare fram mot utflykten med tillförsikt. Ingen uggla hördes och misströstan började sprida sig bland ledarna. Eleverna hade dock roligt i mörkret. De fikade och trivdes på platsen som hade gjorts i ordning av Ingemars gäng.

Under marschen hem stannade alla för att eventuellt kunna höra någon av de hoande kattugglorna som hade hörts kvällen före.

Nej och åter nej! Ugglorna ville tydligen inte.

-         Vi stannar en sista gång för att lyssna, sa Ingemar.

Efter en stund hördes en uggla som hoade. Vilken lycka!

Att höra ugglor är en extra bonus. Barnen upplever vistelsen ute i kvällsmörkret som något som de vanligtvis inte får vara med om annars.

 Ragnar Svensson
(text)

  spc