Kalender 2014-15

Kalender 2013-14

Kalender 2013

FÖRSTA SIDAN

Hösten 2014

Det är höst och livet står inför en skiljeväg. Så kan vi tänka: liv och död som ett motsatspar. Men samtidigt som mycket av den gångna säsongens tillväxt bryts ned gror frön överallt och man ser nya groddar som bara väntar på att solen ska återvända.

Jag hade ett fat med prover – blad och annat som samlats under hösten. Innan jag lämnade allt tillbaka tänkte jag ta en sista titt. Här är ett urval av vad jag såg genom stereoluppen i tjugo gångers förstoring.

Svamparna var i full gång med sin nedmontering av det som sommaren hade byggt upp till organiskt material av den oorganiska materien: mineralämnen och vatten från jorden, och koldioxid från luften. Materien vitaliseras.

En liten (1,5x1 mm) vit prick på ett blad visade sig vara ett skelett ...

... och livet går vidare.

Vecka 43 2014

Bilden av hösten är bilden av död och liv i sin mest okomplicerade form. Varför finns det inte ett ord som betyder död och liv samtidigt? Är det för att vårt tänkande är så fyrkantigt, uppdelat och sönderstyckande? Att vi är fångar i vårt tänkande?

Marken täcks av blad som är i början av den förmultning som är förutsättningen för det nya liv som ska komma. Bland dessa döda har årets frön grott och ligger i startblocken för nästa säsong. Det påminner om en sång som Mikael Wiehe skrivit: ... ska nya röster sjunga.

Syrenen håller kvar sina frökapslar och släpper motvilligt bladen. Liksom äppelträden. För att inte tala om det fåtal ekar som finns här hos oss. När allt annat har förlorat sin färg finns det fortfarande ekar som glöder. Och backskärvfröet, en av vårens allra tidigaste ligger redan berett. Egentligen är det mesta av den marknära vegetationen grön året om. Inte minst gräsen.

En iakttagelse som man kanske inte kan dra alltför stora växlar på är att vissa träd släpper sina blad tidigare när de är stora (vuxna) medan de små, de som man lite elakt kallar "sly", inte lika gärna släpper sina blad. Det finns flera små lönnar som fortfarande har blad kvar, visserligen gula, medan de stora är helt kala.

Samtidigt finns det optimister eller vad man ska kalla det när det finns örter som sätter nya blommor sent i oktober. Renfana till exempel. Nya knoppar finns i stånd vid sidan om stånd med tomma, torra blomkorgar ända in i sena oktober.

renfana, nyblommad	renfana, utblommad	Inte renfana, men på språng ...

Överallt, på varenda gren, på vartenda träd och på varenda buske, finns nya knoppar som är redo att slå ut när solen återvänder. Och då har vi en ny sommar. Så vitt det ankommer på vegetationen så är den beredd

Förresten "sly" och "ogräs" ... ord som inte bara beskriver något, utan också uttrycker en värdering. Man hör mycket oftare att man ska röja bort sly än att man ska vårda sig om sin sly. "Sly" är något som inte är riktigt önskvärt, som ställer till problem. Allvarligt: hur skulle vi klara oss utan sly? Och varför säger man "ogräs". Det är i alla fall inte för att de flesta örter som kallas ogräs faktiskt inte är gräs. Snarare uttrycker ordet en förnekelse, något som ska utrotas och helst inte finnas till. Ett bättre ord, mer respektfullt, vore "vildgräs" – om man nu kunde acceptera att kalla örter för gräs.

Naturskydd kan inte bara gälla naturen runt omkring oss. Vi måste också vårda vårt inre. "Så ovan, så nedan" sa Hermes Trismesgistus, och det innebär inte minst att det vi gör mot omvärlden är en spegling av tillståndet i vårt inre. Slutligen, innan Blomsterkalendern stänger för i år, ytterligare en sång av Mikael Wiehe.

Vecka 42 2014

Fuktens årstid. Blöta, bruna blad på marken. Syrenen, som förlitar sig mest på rotskott, är den ende som inte släppt sina frön till marken.

Nu finns det inte så mycket mer att följa av det som startade som knoppar, inte i våras, utan under högsommaren förra året. Precis som då ligger nästa års växtlighet reedan färdig. Till och med på druvflädern, som varit så angripen, finns friska knoppar.

Vecka 41 2014

Den svampangripna druvflädern har hamnat under mikroskopet. Till vänster ett angripet bär, i mitten hur bäret ser ut inuti och till höger själva fröet, en tom påse utan innehåll.

Till vänster ett tvärsnitt av en stjälk och sedan ärret efter en knopp som skulle ha växt ut nästa år. I stort sett all vävnad har slutat fungera. Längst till höger några av de tomma insektskal som finns i massor längs kvistarna liksom för att ytterligare understryka död och förfall. Fast såna skal finns lite var stans i naturen.

Det här är alltså förklaringen till varför druvflädern år efter år har producerat så många torra grenar. Det finns fortfarande friska knoppar, fast på de nya skott som växt ut längre in på grenarna. Druvflädern verkar vara illa ute. Och smittsamt verkar det vara också vara. Den fläder som stod något hundratal meter från de angripna och verkade frisk är nu också angripen även om angreppet inte har gått lika långt.

Nu återstår snart bara höstlöv på bilderna. Äpplet har fallit till marken, liksom de flesta andra äpplena på trädet. De enda frukter som fortfarande hänger sig kvar är syrenens. På syrenen har frökapslarna mörknat ordentligt under veckan som varit.

Vecka 40 2014

Den druvfläder som för några veckor sedan verkade helt frisk har också drabbats av en svamp av något slag. Den druvfläder som Blomsterkalendern har följt under året är hopplöst angripen. Nästa vecka borde den hamna under mikroskopet. Frågan är om den intorkade klasen kommer att hänga kvar eller om växten har kraft att koppla loss den. Som körsbäret gjort med blomskaftet. Också häggen har gjort sig av med sina bär.

Äpplena släpper vartefter de mognar. Det äpple som vi följt hänger kvar ännu, men så har det också växt lite skuggigare. Syrenens frukter mörknar och hasselnöten är borta, men nästa växtsäsong ligger redan i startgroparna.

Vecka 39 2014

Så kom den första frosten natten till tisdagen. Nu blir det flera nätter med minusgrader. SMHIs karta över Sverige visar hösttemperaturer i så gott som hela Sverige. Sommaren finns kvar på Öland och Gotland och i sydvästra Skåne. I fjällvärlden börjar det bli vintertemperaturer.

Till och med äpplet bakom bladet börjar få färg. För druvflädern blev det ett förlorat år. Svampen tog alla bär. Egentligen inte värre än att vi själva kan kalplocka en vinbärsbuske. Lägg märke till knoppen uppe till vänster på syrenen. Nästa års sommar har redan börjat vid sidan om de mognande frökapslarna. Likaså väntar redan nästa sommar nere till höger på bilden med körsbärets tynande blomskaft. Hasselnöten börjar likna en riktig julnöt. Det är bara tretton veckor till jul nu.

Vecka 38 2014

Även den friska druvflädern har fått ge efter lite för svampen som helt har förvandlat bären på den druvfläder som varit med från i våras. På den finns inte ett enda rött bär längre. Äpplena ser i alla ut att vara friska och välmående. Trädet de sitter på är gammalt och har bara delvis barken kvar, men efter en föryngringsbeskärning blev det liv i den gamla stammen. Och så gäller det förstås att gallra.

På häggen skrumpnade de få bär som blev i år. Nu finns bare något enstaka kvar i septembermörkret. På körsbäret torkar stjälken in. I våras kom det fram en blomma ur den och ett saftigt bär mognade och föll av. Fast inte heller körsbäret hade särskilt många bär i år.

Hasselnöten från förra veckan var borta, men högre upp i trädet satt en annan nöt som faktiskt hade fått färg hela nöten. Inte heller hasseln bar många frukter i år.

Vecka 37 2014

En frisk druvfläder har runda, saftiga frukter. Hela den buske som Blomsterkalendern har följt är angripen av en svamp. Här kan man verkligen tala om ett angrepp eftersom svampen inte bara skördat det som busken kan avvara, utan också förstört själva kärnorna. De flesta kärnorna är ihåliga och saknar frövita eller har en frövita som är gulaktig och torr, inte ljus och saftig som hos en frisk kärna.

På häggen finns knappt något bär kvar. Inte ens det gula bladet från förra veckan finns kvar. Det bär som Blomsterkalendern följt från knopp och blom fick en svamp som gäst, torkade in och blev hårt som ett svartpepparkon och lossnade till sist. På ytan ser man knottrorna av svampens fruktkroppar.

Hasselnöten börjar mörkna.

Vecka 36 2014

Det är inte bara häggbäret som tagits över av någon annan organism. Druvfläderns ansträngningar har i år grusats genom att en eller flera svampar har slagit sig ner på den. I stort sett samtliga bärklasar har tappar sina bär och de som finns kvar är antingen små bruna knottror eller som bäret här, skrumpnat och med påväxt.

Denna vecka finns två äpplen på bilden. Nykomlingen har, liksom de flesta äpplen som hänger uppe i ljuset, fått färg. Men smyger man sig bakom ett blad och växer längre in, så dröjer det innan färgen kommer. På häggen finns knappt ett bär kvar. Bäret från förra veckan har lossnat och kvar finns bara det skrumpna och intorkade bär som varit med sedan tidigt i våras. Bladet under det har gulnat.

Vecka 35 2014

Åter en bild av vad som hänt med problembarnet häggbäret. Måste det plockas bort för en närmare undersökning? Det verkar i alla fall ha nått ett slut av något slag. Ett svampangrepp eller något annat? Finns det fortfarande en fertil kärna inuti det angripna fruktköttet?

Äpplet sitter skuggat lågt ner på trädet och har inte fått den rodnad som högre sittande äpplen fått. Druvflädern har förlorat sin fräschör medan syrenen visar dels visar ett blomskott som torkat in, dels ett som utvecklat friska gröna kapslar. Körsbäret har lossnat eller ätits upp och kvar är bara skaftets klart lysande trumpet. Häggbäret nedan visar hur ett bär utvecklas normalt, när det inte har angripits av vad det nu kan vara. Hasselnöten tuffar på.

Vecka 34 2014

Häggens bär går olika öden till mötes. Några är glansiga och saftspända, några har skrumpnat som ett russin och på det som blomsterkalendern har följt finns det kratrar som om någon tagit sig in i bäret. Vad pågår inuti?

Lågtryck sveper in med regnfronter och det verkar bli regn lite nu och då framöver. Behövligt.

Vecka 33 2014

Högtrycket som gett en lång värmeperiod den här sommaren har gett vika. Lågtrycksfronter sveper in från sydväst. Svalare luft dominerar.

Häggbäret skrumpnar. Men lite högre upp sitter ett av de få bär som finns på trädet, och det är blankt och grant. På äppelträdet har de äpplen som sitter högre upp på trädet börjat få färg.

Hasselnöten på bilderna hittills har lossnat – borta. Hasseln får nu representeras av en nöt som sitter högre upp på trädet, en av de få nötter som fortfarande finns kvar.

Vecka 32 2014

Den nya växtsäsongen är redan här. Hasselns hängen ska bara vila sig – sova – några månader först. Det lider ju så sakta mot årsloppets kväll och natt.

Mognadens färger tilltar. Körsbäret är rött och grant och får nog inte sitta kvar så länge till. Å andra sidan är väl inte det knappa dussinet bär som finns på trädet inte någon större lockelse för någon fågel. Häggbäret har också mörknat.

Av två blomklasar på syrenen blev det bara frökapslar av den ena. Den andra torkade in.

Vecka 31 2014

Mellan de fem ståndarna i slåtterblomman sitter fem nektarbärande sterila ståndare, s.k. stamodier. Slåtterblomman är vanlig i hela landet.

Äpplet växer till sig. På marken runt trädet ligger en del kart som resultat av trädets självgallring. Fortfarande sitter frukterna väl tätt och trädet måste gallras ytterligare. Det är tvärtom med hägg och körsbär, där det sitter mycket glest med bär.

En bär har lossnat på häggen. Det som sitter kvar har börjat få mörk färg. Körsbäret har rodnat och druvfläderns alla bär är röda.

Vecka 30 2014

Den ordning som råder i renfanans blomkorg innan blommorna i den slagit ut kan man bara ana sig till när hela blomkorgen står i full blom.

Många träd har kommit in i "värdstadiet", den tid då deras blad är ett dukat bord för någon trädspecifik organism. På vissa lönnar syns redan fläckarna av en rostsvamp som framträder ännu mer i höst när den syns som mörka fläckar mot de ljust gula bladen. Alen har fått sina vanliga röda gallbildningar, knottrorna som är så typiska. På häggen springer små snabba bladlöss.

Det är inte bara druvflädern som får färg, också de körsbär som sitter mer i solen börjar få mörka fläckar. Körsbäret på bilden sitter mer i skuggan och det dröjer ett tag till innan också det mörknar. Hur äpplet växer till sig ser man på hur dess stjälk böjer sig. Druvflädern har fått sin färg ganska snabbt, på ett par veckor högst.

Vecka 29 2014

Liksom hos andra korgblommiga växter slår renfanans blommor ut med början i periferin för att sedan fortsätta blomningen in mot centrum. Många örter med blommorna strödda utmed stjälken utvecklar sina blommor på samma vis. Mjölkörtens blomställning till exempel, kan man ju betrakta som en blomkorg som är utdragen med periferin vid basen och centrum i toppen. Spiralarmarna i renfanans blomställning på bilden här ovan är inte fullt utvecklade utan brutna och lite oordnade till skillnad från den ordning man kan finna hos större blomkorgar som hos solrosor.
(Se Kaniner och spiraler)

På bara en vecka har druvflädern fått färg, men så har det varit varmt och torrt i flera dagar även om förra veckan avslutades med regn. Häggen har tappat bäret i toppen och det finns överhuvudtaget få fulla klasar på trädet, om ens någon. Spridda bär bara. Samma sak med körsbärsträdet som blev dåligt pollinerat i år. Trots bikupor i närheten. Hasselnöten håller god fart.

Vecka 28 2014

Renfanan har börjat blomma, liksom röllekan. Älgörten har börjat veckla ut sina vita små knyten och sommarklockan mjölkörten har tänt sin fackla som ska brinna ända upp till toppen medan sommaren varar.

Vad som händer på hasseln följer inte den uppgjorda planen från blomma till nöt. Om den lilla knoppen längst till vänster på bilden ska utvecklas till en nöt så ligger den långt efter, för på andra ställen på hasseln finns redan tydligt utvecklade nötter. Det kan till och med vara så att det mellan de båda knopparna som syns på bilden finns ärret efter blomman som föll av. Till nästa vecka byter vi fokus till en nöt som håller på att växa till, men håller en lilla knoppen i minnet.

Föll av gjorde också det lilla äppelkartet i förgrunden på föregående veckas bild. Det kan straffa sig att mogna för tidigt.

Vecka 27 2014

Tisdag: sommaren tillbaka. Det verkar bli varmare nu, men det inleds tydligen med ett par dagar regn. Onsdag skurar, torsdag skurar, så säger förutsägelserna, men väderpinnarna pekar uppåt, så det står mellan hopp och tro.

På apeln har det bildats ett par syskon där den ene är liten och rödkindad medan den bakre har nästan fördubblat sig sedan förra veckan. Den är blekare men större.

Vad som håller på att hända med hasseln kan vara svårare att begripa sig på. Kanske det tar tid för nöten att börja visa sig eller så blir det ingen nöt.

Vecka 26 2014

"Vart tog sommaren vägen?" – bina kurar i kuporna, regn i skurar och luften inte särskilt varm. Lupinerna blommar för fullt och tränger bort ytterligare ängsblommor från snart de enda platser som finns kvar för dem: vägrenarna.

Apelns frukter har fått lite rodnad på sig, körsbär och hägg ser ut att hålla jämna steg.

Vecka 25 2014

Någon har stansat ut ett hål i ett kart. Men det var ingen kvar i hålet – tomt ända ner till botten. Alldeles ovanför hålgången syns kärnorna som håller på att växa fram.

Rönnen har blommat ut. Liksom syrenen. Nu är den mer dramatiska tiden över och en efter en glider växtlivet över i den period som innebär ett lugnt växande fram till frömognaden. Apeln sväller i volym ganska fort.

Det har inte varit någon värme att tala om och även om midsommaraftonen kanske kan firas utan regn verkar den dra åt det lite kyliga hållet.

Vecka 24 2014

I måndags kom ett ordentligt åskväder med ungefär 4 mm regn. Kallfronter väntas in från väster, men kallt och kallt – det kan ändå bli runt arton, nitton grader med växlande molnighet.

Rönnen blommar och aspen har lövat sig. syrenens blommor börjar har börjat få bruna kanter. På körsbärskvisten sitter bara opollinerade blommor (se ovan). Faktiskt är det bara ett fåtal blommor på hela trädet som har börjat omvandlas till bär. Det blir till att byta kvist igen. På häggen är det nästan likadant: en hel klase blev utan pollinering, men på klasen intill har det börjat bildas några få bär. Hägg och körsbär följs åt, men så är de också av samma familj (Rosaceae) och till och med av samma släkte (Prunus). (När det gäller växter är familjen en större enhet än släktet.)

Vecka 23 2014

Det har varit varmt några dagar nu, men efter det har spåtts regn efter mitten av veckan och några dagar framöver.

Häggen är färdigblommad, likaså druvflädern och körsbäret. Och så hasseln förstås; det har bildats en hel del blad runt blomman, så det är inte helt lätt att få fram nöten som håller på att växa till sig. Apeln är snart färdigblommad, kronbladen faller ett efter ett. syrenen har fortfarande fasta blomklasar.

En sak till: det kan ju vara på sin plats att visa var skotten vi följer hör hemma. Därför finns den här veckan en extra bildrad under de vanliga bilderna. Den ungefärliga platsen för det sim visas på bilden ovanför är markerad med en röd ring.

Vecka 22 2014

Häggen har blommat ut, liksom körsbär och druvfläder. Tiden mellan hägg och syren tycks vara förbi. Den unga vårens tid är kort, grönskan tätnar och den gröna färgen djupnar medan dagarna en liten tid till blir allt längre.

I helgen regnade det ordentligt. Och åskade. Marken var täckt av blomblad som regnet slagit bort från det stora äppelträdet. Totalt har det kommit 13 à 14 mm och det var välbehövligt. Ännu på tisdagen hänger grå moln över oss. Värmen har ersatts av betydligt svalare väder.

Vecka 21 2014

Om inte blommorna slagit ut så har i alla fall löven det. Maskrosorna är i full blom, en del har redan blommat över och i vissa lägen finns inte ens fröbollarna kvar. Hela landet har sommartemperaturer.

Bilden av körsbärskvisten är ny. Den tidigare kvisten hade bara en vissen liten blomma kvar och det var tveksamt om det skulle bli något körsbär av den. Bättre då med lite fler blommor så att det finns mer att följa fram till hösten.

Vecka 20

Värmen har kommit tillbaka och sommarens tidmätare, rallarrosen, reser sig ur jorden. Backskärvfröet blommar envist och bygger våning efter våning. Vitsipporna börjar sloka här och var, men står fortfarande som vita fält på många ställen i norrläge.

Vecka 19 2014

Tulpaner och påskliljor blommar. Backskärvfröet har bara en liten blomkrans längst upp; längs skaftet nedanför växer de hjärtformade fruktskidorna fram. Harsyran blommar och i hastigheten tar man dem kanske för vitsippor. Vitsipporna har blommat gott och väl en månad vid det här laget.

Annars är det mycket som står still och avvaktar. Den kyliga väderleken håller tillbaka, men björken har börjat slå ut.

Vecka 18 2014

Kalla varborgsmässaftnar är inte en ovanlighet, det föll faktiskt några små hårda snökorn ett slag mitt på onsdagen. Häggen är på väg att blomma ut ordentligt medan druvflädern visar blomknoppar sedan ett par veckor. Men nu är apeln är på väg, liksom syrenen. Det är bara körsbäret som tvekar lite.

Vecka 17 2014

Nu börjar det röra sig på allvar. Ett par saker bör sägas om årets exempel: apelkvistarna sitter i år, liksom förra året, rätt lågt ner på trädet. Det innebär att äpplena mognar rätt mycket senare än de som sitter högre upp i solljuset. Likaså står druvflädern skuggigt; det finns annan druvfläder som står i solen och därför redan hunnit längre i sin utveckling.

Körsbärskvisten var dåligt vald – den kom inte igång alls. Som det brukar vara med torra kvistar ... Den har blivit ersatt med en annan som rör sig. Så är det bara att hoppas att hasselblomman verkligen kommer att utvecklas till en nöt och att ingenting kommer att störa den.

Det är inte så väldigt långt kvar till "mellan hägg och syren".

Vecka 16 2014

Kalla nätter, lite varmare dagar, inte riktigt varmt ändå. Mer värme väntas mot slutet av veckan. Först ska bara en lågtrycksfront med nederbörd dra förbi. Nere i Europa är det varmt, i Spanien kan de bli uppemot 30 grader.

Apel, syren och körsbär hör till de försiktiga. Druvfläder och hägg satsar lite mindre tveksamt. Ser man riktigt noga efter så håller också syrenen på att öppna sig lite. Med betoning på lite.

Vecka 15 2014

Snö ett par dagar, men den smälte snabbt bort. Men frostiga morgnar. Och inte särskilt varma dagar. Vitsipporna har börjat skicka ut spejare, misstänksamma mot den tidiga våren? Men där solen kommer åt ordentligt tvekar de inte. På de flesta håll utvecklas knopparna smygande och försiktigt.

Vecka 14 2014

Kalla nätter ger frost på morgonen och i leran gör gårdagens fotspår frusna mönster. Men bara en bit in på förmiddagen är frosten borta och solen skiner. Högtrycksbetonat väder ger kalla nätter, men ljusa dagar. Bilderna har gråtoner eftersom himlen inte alltid är klart blå.

Topparna på apelns knoppar börjar slå över i rött och häggen visar en grön speta. Kommer det att bli en nöt av hasselblomman?

Vecka 13 2014

Och värmen kom tillbaka. Snön är borta igen. Nu börjar druvfläderna krypa ut lite försiktigt, liksom häggen. Hasselns hängen börjar verka torra och har nog snart gjort sitt. Allt pollen har blåst iväg. Hur honblommorna utvecklas får bli sommarens följetång.

Vecka 12 2014

Så kom bakslaget: snön är tillbaka och minusgrader därtill. Mer är på väg västifrån. Eftersom våren kom så tidigt i år (den metereologiska alltså) kanske man kan betrakta det som aprilväder redan i mars. Hasseln är i alla fall i full gång.

Vecka 11 2014

Nu är vi i det läget att den metereologiska våren hos oss kom redan runt den 23 februari och sedan dess har det varit varmt med upp över tio grader på dagarna. Under hela den tiden fram till nu har det i stort sett varit mulet och det är bara de sista dagarna som himlen varit fri fram till solen. Å andra sidan varskos det från SMHI och minusgrader vecka 12 och det är väl det befarade bakslaget som är på väg. Till intet ont anande växtlighet får man väl tillägga. Här och var har det börjat röra sig:

Ett annat bekymmer är bina som är ute och rör sig, men har svårt att hitta annan näring än den som finns att tillgå i kupan.

De flesta häggskotten vilar fortfarande hårt slutna, men någon enstaka trevare har vågat sig fram. Hasselns hängen har öppnat sig och honblommorna börjar visa sig.

Vecka 9 2014

Inga bilder på skotten i glasen. För att ta det kort: efter vecka 4 torkade skotten in. De hade å andra sidan inte mycket ved bakom sig, bara några centimeter tunn gren.

Värmen som varit den sista tiden kan komma att ställa till det. Fast än så länge har inte mycket hänt utomhus. Inte ens hasseln har börjat röra sig, men faran är att växtlivet vaknar för tidigt och så att det kommer ett bakslag senare. Bina har redan flugit och rensat sig och i den här värmen börjar de lägga ägg och behöver mer foder.

Än har inte några knoppar tagit intryck av värmen. Inte ens hasselns hängen har öppnat sig.

Vecka 4 2014

Dagarna börjar bli ljusare och den värsta kylan har gett med sig. Möjligtvis kan det bli i dagarna som vintern erövrar hela Sverige. Eller ska allra södraste delen av Skåne falla tillbaka till metereologisk höst än en gång?

Druvfläder, syren och apel. Hur mycket längre orkar groddknopparna fram? De står ju bara i vatten och har inget rotsystem som kan skicka fram näring. Jämfört med vecka 2 har i alla fall apeln utvecklats förvånansvärt mycket. Druvfläderns blomanlag har torkat in liksom syrenens. Faktum är att syrens båda knoppar är knastertorra.

Tre som låter vänta på sig: hägg, hassel och körsbär.

Häggen som har så strama skott
har ändrat form på den knopp som spirar.
Nu är den alldeles knubbig.

Vecka 2 2014

Utomhus är det kallt, nedåt tio grader och lite snö har det fallit. Skotten som står inomhus i vatten har stått sedan den 28 december, så nu har det gått fjorton dagar så när som på en dag.

Druvfläder och syren. Båda visar blomanlag.

Alldeles efter att den här bilden togs lossnade hasseln hängen. Kvar blev en liten knopp som fortfarande är hårt sluten liksom häggens strama, spetsiga skott som inte visar några tecken på att vilja fram. Körsbärskvisten visar lite grönt och likaså apeln, även om det bara är en antydan.

Vecka 1 2014

Den enda som haft lite bråttom är hasseln som redan efter några dagar öppnade hängena och dunstade pollen omkring sig. Lite trögare, men ändå på gång är druvflädern och syrenen medan körsbär, hägg och apel vilar still.

Hasseln är först på våren och verkar ha rätt bråttom nu också. Pollen ligger i drivor på ryggen på hanblommorna.

Lite grann på gång – druvfäder och syren.
Rätt 'feta' knoppar som verkar ha resurser.

Körsbär, hägg och apel verkar vara mer svårväckta. 

Vecka 52 2013

Frågan är hur ett litet skott utan kontakt med rötterna kan utvecklas inomhus i vintermörkret, så att man kan jämföra med det som händer i vår. Om det överhuvudtaget händer något så här års och med de här förutsättningarna. Men blåbärsriset satt i vas brukar kunna slå ut. Så här ser utgångsläget ut:

Det är svårt att tro att det är vinter när man ser termometern. Allt är vilande, till och med de nedbrytande krafterna verkar stå still. Därför kan den gångna sommarens former stå kvar där de står. Här och var skymtar grönt som verkar oberört av mörkret.

Vecka 48 2013

Den nya säsongen har börjat för länge sedan, redan mot slutet av sommaren, men bättre sent än aldrig. Så  här är läget just nu, vecka 48 2013.

Blomsterkalendern ska försöka följa sex träd/buskar: apel Malus domestica, syren Syringa vulgaris , körsbär Prunus (cerasus?), hägg Prunus padus, druvfläder Sambucus racemosa och hassel Corylus avellana.

Här är grenarna som blomsterkalendern kommer att följa (med förbehållet att de klarar sig igenom vintern)

På den vänstra grenen satt äpplena från 2013 års kalender
På grenen till höger verkar det kunna hända en del

syren – blomningen avslutar perioden "mellan hägg och syren"

Körsbär

Hägg – inleder perioden "mellan hägg och syren"
På den tomma bärklasen nere till höger satt bären som blomkalendern följde under 2013

Avskalat och rent, men det kommer antagligen att bli ganska tätt
när druvfläderns knoppar slår ut

Hassel
Det är här de första rörelserna kommer att synas till våren

Det var ett något av ett helgerån och kändes svårt att ursäkta – det handlar inte om att det bara rör sig om enstaka knoppar, det är själva tillvägagångssättet: att skära sönder för att stilla sin vetgirighet. Men gjort är gjort och här är knopparna vars insidor blottades:

Uppifrån och ner och från vänster till höger:
druvfläder, syren, apel och hägg