Naturskyddsföreningen Nordanstig

	Naturskyddsföreningen Nordanstig


	VERKSAMHET
	Rapporter


	FÖRSTA SIDAN

Rapporter från våra verksamheter
år 2011

Djur och natur i Botswana 25 oktober 2011

Ove Nygren, f.d. Nordanstigsbo, höll ett intressant och initierat föredra om djur och natur i Botswana, där Ove arbetat under 3 år. Han gav en fantastisk presentation för de 20-tal intresserade som kommit. Flera av oss med egna erfarenheter från Afrika. Ove är en mycket kunnig biolog och ornitolog. Han har dessutom ett genuint intresse för människorna och deras kultur.

Vandrande pinne och gulnäbbad näshornsfågel

I Gaborone finns en svensk som har en botanisk trädgård där sedan 50 år tillbaka. Förutom besöket hos Ma Ramotswes Tea Salon fick vi en inblick i livet och förhållandena i Botswana, som lever mycket bra tack vare sin diamantexport. Stort tack till Ove för en fin kväll i Afrika.

Stefan Haglund

Medlemsträff 4 oktober 2011

Trots kraftig marknadsföring blev vårt medlemsmöte på temat framtidsfrågor mycket dåligt besökt. Förutom fem ur styrelsen deltog endast tre personer. Vi diskuterade föreningens framtid och förslag på vad som kan göras för att utveckla föreningen och verksamheten. Vi kom, trots det låga deltagarantalet, fram till en rad tänkbara åtgärder. Men vi konstaterade också snabbt att det inte är brist på idéer utan att problemet är att hitta fler, som vill engagera sig aktivt i föreningsarbetet och att föreningens framtid och utveckling till stor del hänger på detta.

Diskussionerna utgick från följande frågeställningar:

1. Förändrad verksamhet?
Bra som det är? Behövs förnyelse? Ta bort viss verksamhet och ersätta den med annat?

2. Mer verksamhet?
Dåligt med aktiviteter inom högaktuella områden såsom energi, klimat, mat, kemikalier, hav och skog m m. Kan/ska vi göra något åt detta? Vad och hur? Vem/vilka?

3. Fler aktiva!
Färre än 10 av våra ca 300 medlemmar är aktiva i föreningen. Trots kraftig medlemsökning har antalet aktiva inte ökat. Hur kan vi förbättra detta? Kan några av er, som är här idag, tänka er att bli aktiva i föreningen?

4.Fler unga aktiva!
Unga aktiva saknas. Hur gör vi för att ändra på detta? Vi har vissverksamhet riktad till ungdomar men mer borde göras. Hur? Vad? Vem/vilka? De synpunkter, som kom fram, bearbetas nu vidare avstyrelsen till en handlingsplan. Ni, som läser det här, välkomna med synpunkter och förslag!

SvenNorman

Friluftsfolkets dag i Strömsbruk 2 oktober 2011

Detta ca 60-åriga arrangemang i Strömsbruk har vi nu i två år medverkat i. Det är annars Strömsbruks IF:s arrangemang. Ca 50 personer kom och gick frågerundan mot Orn med uppehåll för grillkorv på havsstranden nära Alderviken, där vi satt upp tubkikare för fågelskådning och lite annat material för naturprat m m. Även detta var ett uppskattat inslag och många tog chansen att i tubkikarna beskåda ett flertal knölsvanar, knipor och gräsänder m.m. i havet. Som avslutning på evenemanget seglade en havsörn in över viken så det blev en mäktig och fin final på arrangemanget!

Fågelskådning och ett dopp sent på året

Alla bjöds på korv vid "Addraviken"

Sven Norman

Långskäggsutflykt i Hassela 24 september 2011

20 deltagare lockades till vår långskäggsutflykt i området mellan Högtuppan och Västertuppan nordväst om Hassela, som arrangerades i samarbete med Hudiksvallsbygdens Naturskyddsförening. Bengt Sättlin från Iggesund har ägnat väldigt mycket tid åt att inventera långskägg här och på ett antal ytterligare platser i Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner.

På den här platsen har han på spridda platser hittat totalt över 200 träd, mest granar och enstaka björkar, med långskägg. Bengt berättade kunnigt om långskägget, rödlistat och fridlyst, världens längsta lav, om dess utbredning i vårt land och även i övriga världen. Hos oss i Norden finns den bara i Sverige och Norge. Den här lokalen i Hassela är sannolikt den sjunde största lokalen i Sverige. En skogsbilväg går rakt genom området och vi började med att göra en kort tur på södra sidan, där vi snabbt hittade långskägget. Här finns också en minnesvärd plats efter en mordbrand då landbonden Lars Strid tillsammans med ett par kollegor anlade en skogsbrand år 1888 för att bl.a. få mer betesmark till kreaturen. På platsen finns en liten skylt "Stridbrännet 23 juni 1888" som påminner om händelsen. Lennart Sving bördig från Norrbäck i Hassela hade forskat i denna historia och det är också han som satt upp skylten. Tack vare Lennarts forskning kunde Sven Norman baserat på rättegångsprotokollet berätta den detaljerade historien om denna brand. Strid dömdes till sju års straffarbete och skadestånd m m. Efter denna "kriminalhistoria" fikade vi och fortsatte sedan på norra sidan av vägen där långskäggförekomsterna är betydligt fler.

Här fanns många olika långskäggsmodeller att studera. Dessutom är hela den här skogen draperad av andra lavar, främst vanlig skägglav, den är lätt att gå i (nästan parkliknande) så det är en mycket fin upplevelse att gå här.

Här har deltagarna fått syn på
den första granen med långskägg

Bengt Sättlin visar en långskäggs-"girlang"

Den mytomspunna laven Långskägg

Mystack med svamp

De 20 deltagarna tackade Bengt för hans arbete med inventeringen och guidningen och Lennart för hans forskning om branden och om de människor som en gång levde i de här trakterna, och som vi också fick del av under fikarasten.

Sven Norman

Svampdagen på Ersk-Matsgården 11 september 2011

Den numera traditionella svampdagen i samarbete med Ersk-Matsgården i Hassela lockade i år ett 25-tal deltagare. Tyvärr var vädrets makter för andra året i rad inte med oss. Det regnade i stort sett hela dagen. Så med tanke på detta är besökssiffran ändå klart godkänd. Maj Johansson från Hennan informerade kunnigt och gav många goda råd till vetgiriga beökare. Vi tackar Maj för att hon ställde upp och hjälpte oss denna dag.

Ersk-Matsgårdens fika och utsökt delikata svampsoppa kunde också avnjutas och den smakade extra bra i det kulna vädret. Tack till Ersk-Matsgården med Boerje Bohlin och hans medhjälpare, som var på plats och skötte denna service!

Notholmen 24 juli 2011

Femton personer var med på turen till Notholmen, som leddes av Ann-Christin Jäderholm. Fyra barn ingick i gruppen och de tyckte förstås att överfarten med färjan var spännande. Vi började med att undersöka den gamla laggkärlsfabriken på ön, gick sedan förbi de gamla gravhögarna och genom blåbärsris till Månsvik där vi tittade på grus vid vattenbrynet, som längesedan dumpats i havet som balast från skutor.

Den gula blomman getväppling har troligen också kommit som frön till stranden med skutorna. På strandängen såg vi doftande vresrosor och kryddig strandloka. En liten pojke upptäckte en guldbagge som kröp i blomkorgen på en strätta. Ute på berghällarna rastade vi och där i hällkaren såg vi ett band av små gröna "kulor", som visade sig vara tranbärskart. En flicka samlade sina fynd, bland annat ett äggskal, i en burk.

Lovisa samlar strandfynd

Flottens skeppare Tommy Brusell fick köra dubbla turer för att frakta oss över. Det klarade han galant trots den starka blåsten.

Ann-Christin Jäderholm

Vandring på Tjuvön 10 juli 2011

Vandringen började vid Sundsbovallen där Sven Norman berättade om den gamla fäbodvallen.Tio personer traskade sedan iväg ner till havet och snett uppför berghällarna där vi studerade kartlav, renlav, vinterlav, islandslav och den vackra rosaröda tallvitmossan som växer där. Väl uppe på berget kom en åskskur över oss så det blev inte så långt uppehåll för att avnjuta utsikten. Regnet gjorde också berget lite slipprigt att gå på.

Röd tallvitmossa

En försiktig nedfart och sen fick vi njuta av att gå på de många släta hällarna längs havet, som är typiska för Tjuvön. Där såg vi bl.a. grodyngel och skräddare i ett hällkar och insektsätande sileshår invid ett annat. På strandängen som vi sedan kom till fanns blommande fackelblomster, slåtterblom, kråkklöver, vänderot och strandärt för att nämna några arter.

Sileshår i en skreva och strandärt

Regnet slutade snart och på en slät häll, stor som ett dansgolv, stannade vi och fikade. Utanför i havet kunde vi lätt peka ut öarna Jättholmarna, Vitörarna och Gran. Där låg också ett fångstnät för laxfiske ganska nära land, lätt att se med sina rader av röda bojkulor. Trots regnskuren blev det en mycket trevlig utflykt tack vare de intresserade deltagarna.

Ann-Christin Jäderholm

Rigbergsslåttern 3 juli 2011

Trots mördande konkurrens från ”Delsbostämman” och ”Hästrallyt” kom hela 17 naturintresserade och arbetsvilliga personer för att hjälpa till med slåttern på en av Hasselas mycket intressanta ”finnbosättningar”. Rigberg eller vi kanske ska säga Rigmäki ("mäki" = "berg") upptäcktes av Owe Åkerström 1977. Han såg då den fantastiskt rikliga förekomsten av fältgentiana. Sammanlagt har 85 arter hittats. Brudsporren hittades i år på platser där den tidigare inte har växt. Nattviol och ögonpyrola var några andra av arterna som vi försökte spara då vi slåttade området.

Dagen till ära hade vi satsat på lokalproducerat och rättvisemärkt då det gällde fikat, eftersom det var 20:e året i rad som föreningen har slåttat på Rigmäki. För första året var föreningen eldsjäl och ordförande Sven Norman inte med.

Likt tidigare gjorde vi i ordning en hässja som bestod av sk a-stolpar även kallade ”kärringar” och ”roor”. Förhoppningsvis kommer det något djur dit och mumsar på det delikata ängshöet.

Efter avslutat slåtterarbete bjöds alla till Ersk-Mats på slåttermat och fika. Ett stort tack till alla som ställde upp under ”slåtterjubilèet!

Ragnar Svensson

De vilda blommornas dag 19 juni 2011

Kråkbäcksvallen är en gammal vall några kilometer från Knoppe. Området som vi besökte har tidigare slåttats. Slåttern upphörde 1969. Under de senaste 10–12 åren har ängen betats av kor. Vi var 16 personer som fick en intressant blomstervandring i trevligt försommarväder. Den biologiska mångfalden på vallen är stor. Vi hittade långt över 50 arter. Många av artförekomsterna är direkt kopplade till att vallen betas. Bland de mer exklusiva betesmarksarterna bör följande nämnas: fältgentiana, låsbräken, kattfot och blåsuga.

Låsbräken

Vernica Jägbrandt

Naturnatten 5 juni 2011

"Naturnatten" hade i år lockat 15 vandrare att gå stigen upp till Haghällorna, ett utflyktsmål som beskrivs i föreningens broschyr "Sevärdheter i Nordanstigs natur". Vi började med en 4 km bilfärd från Fiskvik och strax innan vi nådde vägens slut gjorde vi ett stopp för att beundra den vackra busken olvon, som här växer vilt i några exemplar vid vägkanten. Den långsamt sluttande stigen uppför hällarna bjöd sedan på skön motion. När vi vände oss om då och då kunde vi se Bergsjö kyrka, Vindkraftverken i Strömsbruk och till och med en skymt av havet. Väl uppe på höjden kom vi till en nystädad stuga. Runt stugan hade små fjällnejlikor börjat slå ut och termosarna kom fram medan vi satt på hällarna och beundrade utsikten.

Olvon – jag binder en krans

Fjällnerjlika

Småningom frös vi trots att det var vindstilla. Inger hade tänt eld i spisen och där grillades det och vi fick höra flera björnhistorier medan elden sprakade. En i gänget hade faktiskt kommit cyklande och mött en björn på riktigt ... Men denna kväll fick vi inte skåda någon björn.

Ann-Christin Jäderholm

Fågelvandring 17 maj 2011

Rekord i antal fåglar slogs då Naturskyddsföreningen och Friluftsfrämjandet Östra tillsammans ordnade en fågelpromenad längs Harmångersån ut mot Ornskarpen i Strömsbruk.

Sammanlagt sågs och hördes 46 arter. Vissa arter som tidigare år inte observerats var grönsiska och grönfink samt den majestätiska bivråken. Vi var ett 15-tal som samlats för att se och lyssna på vårkonserten. Antalet sjöfågelarter var färre än vanligt. Varken silltrut eller ejder upptäcktes, men väl enkelbeckasin!

Göken hördes för första gången i år och tornseglaren seglade upp över ån.

Vid ”Ardervika” på väg tillbaka stod vi på första parkett och tittade på en enkelbeckasin som hade en flyguppvisning för oss. Den dök ett otal gånger och dess stjärtfjädrar vibrerade och gav ifrån sig just det typiska lätet för denna fågel. En fågel som kallas både "horsgök" och "väderget".

En skara nöjda och glada skådare gav sig hemåt för att tillsammans vid ett stopp längs vägen beskåda 8 lommar och 2 fiskgjusar vi ett bo.

Ragnar Svensson

Framtidsveckan / Hasseladagen 16 april 2011

I Hasselagården arrangerades i Framtidsveckans tecken ett antal aktiviteter. En imponerande utställning av figurer av återvunnet material m m gjorda av skolbarn fanns här, Äventyrsmästarna informerade om sina planer för Hasselabadet m.m. Erik Begqvist informerade om biodling och biblioteket hölls öppet. Vi medverkade med böcker och broschyrer m m och informerade om vår verksamhet för natur och miljö i Nordanstig. Vi hade också en liten utställning av naturbilder. Torsten Hansson och Sven Norman skötte vår del av aktiviteterna. Uppskattningsvis ett 50-tal besökare kom under den tre timmar långa aktiviteten där vi bl.a. lyckades värva sex nya medlemmar.

Vargsymposiet i Vålådalen 12-14 april 2011

Vargens utbredning i Tyskland innan fredning

Vargar i Finland 2011

OLOF LIBERG, Grimsö forskningsstation, diskuterade för och emot de olika förslag som finns för att förbättra den genetiska situationen för vargen. Han pekade på svårigheterna att improtera vargar från Finland/Ryssland, som själva har ”ont” om varg. Om valpar skall tas från djurparker, är tiden avgörande för att valparna skall accepteras av fosterföräldrarna. En alltför stor population leder till utvandring mot renbetesområdet liksom till Norge.

HENRIK EKMAN, journalist och skribent, gjorden en historisk/kulturell exposé över vargens tillvaro i Sverige. Han har skrivit en bok i ämnet, Vargen - jagad jägare.

HÅKAN SAND, Statens lantbruksuniversitet, Forskar kring vargens val av bytesdjur – särskilt då älg. Han visade bland annat att då det gäller stora bytesdjur i förhållande till predatorn väljer predatorn (vargen) djur som av olika anledningar är försvagade. Detta mäts genom fettsubstansen i benmärgen som, om den understiger20%, betyder att djuret i fråga är dömt till undergång även utan predation. Jämförelser har gjorts mellan skjutna djur vid jakt i Mellansverige och djur rivna av varg.

ÅKE ARONSON, Viltskadecenter, höll ett synnerligen intressant föredrag om problem en med spårning av djur och svårigheterna att bestämma Vilka djur som passerat, om det var ett eller flera djur och viket revir djuren tillhör. Länsstyrelserna har här en delikat uppgift.

Seminariet avslutades med en presentation av en studie av viltförvaltningsdelegationerna som genomförs vid Luleå Universitet. Projektledare är CARINA LUNDMARK som gjorde en lovande presentation av projektet som skall vara genomfört 2013.

För femte året i följd deltog föreningens i symposiet representerade av Inger Åhslund och Stefan Haglund. Som vanligt hade ca 300 deltagare från alla upptänkliga organisationer och myndigheter mött upp. Inte bara från Sverige utan den norska delegationen var stor. Symposiet anordnas med Naturvårdsverket och Direktoratet for Naturforvaltning som huvudsponsorer. Dessutom medverkade föreläsare från Finland, Tyskland och Frankrike. Här följer några axplock ur det digra programmet:

Efter inledningen och välkomnandet av landshövdingen i Jämtland – BRITT BOHLIN- inledde miljöminister ANDREAS CARLGREN med ett anförande över temat En politik för en livskraftig vargstam. Han berörde de svårigheter och konflikter som en genetisk förbättring av den svenska vargstammen innebär, liksom de kontroverser som licensjakten av varg inneburit. Några direkta riktlinjer kunde han som minister inte i detta skede framlägga då en utredning om rovdjurspolitiken pågår för närvarande. Efter anförandet kom många frågor till ministern.

LARS-ERIK LILJELUND – regeringens rovdjurutredare – redogjorde därefter för sitt arbete och utredningens första delbetänkande och gav vissa hintar om vilka förslag som kommer att läggas. Bland annat talades om ett nytt (provisoriskt) värde för vargpopulationen på 450 individer. Utredningen skall vara färdig i sin helhet till sommaren 2012. I Lars-Eriks uppdrag ligger att föreslå åtgärder för att förbättra den genetiska statusen i den svensk/norska populationen som är katastrofalt låg. Alla vargar i populationen är mycket nära släkt med varandra. 6 olika förslag har lagts fram hur detta skall gå till men några beslut i frågan är ännu inte tagna. Bland dessa förslag finns flyttning av vuxna eller valpar från Finland/Ryssland/Baltikum, utsättning av djurparksvalpar till fosterföräldrar eller genom att skapa fredade korridorer genom renskötselområdet för spontan invandring av vuxna djur.

OLE-GUNNAR STÖEN från Skandinaviska Björnprojektet redogjorde för en studie av björnens predation på ren i kalvningslandet.

ILKA REINHARDT presenterade hur tillväxten av vargstammen i Tyskland utvecklas. Hennes anförande bar titeln 82 miljoner människor och en handfull vargar. Vargen är nu fredad och förekommer främst i gamla DDR där vargarna har ett utbyte med den polska populationen.

Kvällen ägnad åt den store amerikanske miljöförkämpen ALDO LEOPOLD och en film om hans verk visades.

ILPO KOJOLA redogjorde för vargarnas situation i Finland. Ilpo kom med några verkligt intressanta och kanske oroande nyheter. Den finska vargpopulationen har minskat i storlek. Den var tidigare ungefär som den svenska, men har nu gått ned till 150 individer. Den utgör en genomsam population med den karelska, ryska populationen, som även den har decimerats kraftigt. Detta innebär mycket stora svårigheter att överflyta vargar från den finska/ryska populationen till Sverige.

MIRJA LINDBERGER, Sametinget, har Regeringens uppdrag att ta fram toleransnivåer för stora rovdjur. Mirja har just påbörjat detta projekt. Det gäller bland annat om man skall skapa ”korridorer” genom renbetesområdet för spontaninvandring av varg från Finland/Ryssland.

HELENE LINDAHL VIK, Naturvårdsverket, har ett särskilt uppdrag att föreslå metoder för att genetiskt förstärka den svenska vargpopulationen. Hon arbetar med främst de 6 förslagen som framgår av bilden.

ERIC MARBOUTIN, National Game & Wildlife Agency, redogjorde för situationen i de franska alperna där ca en miljon får betar och där det nu finns ungefär 200 vargar – en utlöpare av den italienska populationen. Han visade på de olika sätt som tillämpas för att skydda tamboskapen mot vargangrepp. Konflikter finns även med jägare som jagar mufflonfår och stengetter.

Utrymmet tillåter inte en fullständig beskrivning av föredragen som gav mycket at tänka på och särskilt nu i en situation vi befinner oss i hjälper till att fördjupa och ibland problematisera kunskapsbilden.

Stefan Haglund

Kvällsseminarium om Bottenhavsmiljön 12 april 2011

Inom ramen för alla aktiviteter i Framtidsveckan Gävleborg arrangerade vi ett kvällsseminarium i Hamnlyckan, Mellanfjärden om miljöfrågor m.m. i vårt Bottenhav. Ca 35 personer kom.

Hans Östbom visade sin film "Vårt Bottenhav" och berättade om aktuella miljöfrågor såsom övergödning, giftspridning, ev. klimatpåverkan, avloppsfrågor, fiske m.m. Karl-Erik Nordlund berättade lite mer detaljerat om olika avloppslösningars utsläpp i havet. Bl.a. hade Karl-Erik fått fram lite uppgifter om medicinresters påverkan på havsmiljön. Från Granskär i Söderhamn visade vi ett exempel på en avloppslösning via våtmark, som kan vara ett alternativ till utsläpp från reningsverken direkt till havet. Sven Norman informerade bl.a. om de nya strandskyddsreglerna och deras ev framtida påverkan på havsmiljön.

Broschyrer om havet, dess miljöfrågor, fisket, miljömärken och vilka åtgärder vi alla kan bidra med fanns att ta av. Dessutom fanns ett tjugotal miljömärkta produkter utställda som information om vad vi bör välja i första hand när vi handlar i affären.

Avslutningsvis konstaterades att det är vi människor, som förorsakar de problem, som finns men att vi också gör och kan göra väldigt mycket mer för att begränsa dem. Vi måste använda rätt produkter och ta hand det mänskliga avfallet på rätt sätt så att det inte förorsakar skada i havet eller andra delar av naturen. Vi hoppas med det här seminariet ha bidragit till ökad kunskap och engagemang för de viktiga miljöfrågorna, såväl för havet som i övrigt.

Tack till Hans Östbom och Karl-Erik Nordlund samt Föreningen Hamnlyckan som ansvarade för fikat!

Sven Norman

Årsmötet 26 mars 2011

Endast 10 medlemmar, varav hälften från styrelsen, kom till vårt årsmöte, som numera nästan traditionsenligt hölls i Lönnbergskyrkan i Bergsjö. Årsmötet innehöll sedvanliga årsmötesärenden och en information om aktuella frågor på gång i föreningen. Bl.a. hoppas vi kunna komma igång med en upprustning av Kustleden (förbättra uppmärkning och skyltning m m), trycka en ny upplaga av broschyren "Sevärdheter i Nordanstigs natur" och hjälpa till med skyltning på Såguddens natur- och kulturområde i samarbete med Högens samhällsförening. Dessutom har vi fått ett förslag från Länsstyrelsen om minskat strandskydd längs stordelen av Nordanstigskusten, som vi måste granska och svara på.

Sven Norman får teknisk hjälp av Niclas Vallin med bildvisningsapparaturen

Efter årsmötet visades bilder från våra olika arrangemang under året. Det blev en bildmässig genomgång av en stor del av verksamhetsberättelsen. Lönnbergskyrkan under ledning av Lena och Ingemar Östlund stod för förnämlig fika – som vanligt. Stort tack för det!

Sven Norman

Ugglelyssning för vuxna 18 mars 2011

Sju tappra (en höll i kameran)

Sju tappra entusiaster trotsade det avtagande snövädret och kom till samlingsplatsen i Gnarp för årets månskensvandring med ugglelyssning. Färden gick mot Frästavallen och redan vid första stoppet i Norromå hördes på långt håll ett enstaka rop som lät som kattuggla. Vi fortsatte sedan med fler stopp upp till Persbo utan att höra något. I Persbo parkerade vi bilarna och vandrade till fots de sista två kilometrarna till Frästavallen utan att höra något.

Väl framme på Frästavallen utnyttjade vi Gnarps Ungdomsfonds fäbodstuga för fika, grillstuga och trevlig gemenskap. Väl klara med började returvandringen och då hade snöfallet upphört och vi fick också det efterlängtade månskenet. Ungefär halvvägs till Persbo hörde vi också kvällens första pärluggla långt borta i söder. Kvällens andra pärluggla hörde vi österut en bit från där Frästavallsbäcken korsar vägen. Ett sista stopp i Norromå för att om möjligt åter få höra den misstänkta kattugglan gav inget resultat och lyssnandet där dränktes av en traktor i närheten. Sju nöjda månskensvandrare och ugglelyssnare skiljdes här i den vackra vinterkvällen.

Ugglelyssning för fjärdeklasare 3 och 15 (Fröstuna) mars 2011

För fjärde året i rad genomförde Naturskyddsföreningen en ugglelyssning med alla fjärdeklassare i kommunen.

Bergsjö skola
Bergsjö skola. I Bergsjö kom ca 20 barn. (många var sjuka och låg hemma) och lika många föräldrar. Vi fick god hjälp av Per Karlsson att ordna med en härlig stockbrasa en bit ut i skogen i Vade. Några av barnen hörde pärluggla. Övriga roade sig med ficklampor och korvgrillning. Som alltid gick tiden alltför fort. Vi återvände till civilisationen vid 9-tiden. Vädret var fint med en lätt beslöjad måne och behaglig temperatur strax under 0-strecket.
Stefan Haglund

Gnarpskolorna
Tolv personer, varav åtta barn, hade samlats för att ge sig ut för att lyssna efter ugglor. Vi åkte uppför Åsbacken och lämnade bilarna där. Sedan gick vi till fots upp till Tjärnmon där vi eldade, fikade och grillade korv. Några ugglor hördes inte trots att vädret var bra, lite blåsigt på uppfärden, men vindstilla när vi gick hemöver. Vi var tillbaka vid bilarna vid 21-tiden.
Lars Norman

Bringstaskolan i Harmånger
Härifrån åkte vi till Lönnånger för ugglelyssning längs vägen mot Jättendal under ledning av Torsten Hansson. Elva skolbarn och åtta föräldrar med entusiasten Erling Sellning i spetsen kom. Det var en fin, stjärnklar och nollgradig kväll men tyvärr lyste ugglorna med sin frånvaro trots ivrigt lyssnande efter hoanden. Så trösten fick bli korvgrillningen inne i skogen en liten bit från vägen. Vi ankomsten dit brann grillelden för fullt tack vare Ingvar Hansson, som ställde upp och hjälpte till med det. En trevlig och mysig kväll blev det trots ugglornas obefintliga gästfrihet.
Torsten Hansson

Fröstunaskolan i Jättendal (15 mars)
Dagen innan spaningskvällen fick jag nöjet att i skolan ge en lektion om våra ugglor och deras olika läten. Så det var 8 förväntansfulla och välförberedda skolungdomar samt 7 vuxna (lärarinna, föräldrar och "grilleldsansvarige" Sten Kardell som samlades på skolparkeringen. Turen gick mot Hårte med stopp på flera håll. Inget hördes mer än E 4-trafiken. Men när vi stannade till bortom gården Uti Rå längs Hårtevägen fick vi dock vår belöning, när vi i skogen söderut tydligt hörde en pärluggla hoa. Även på nästa stopp en knapp km längre bort hörde vi samma uggla konsertera för oss. Ännu ett stopp i Hårte gav inget napp så vi åkte till dagens fika- och grillplats längs Södra Strandvägen med magnifik utsikt över Hårtefjärden i det klara månskenet. Brasan och grillarna var redan av Sten och hans medhjälpare, så det var bara att ta fram korven, grilla och njuta av festen i månskenet. Stort tack till Sten för denna hjälp! Efter korvgrillningen fortsatte vi mot Mellanfjärden och åter till Jättendal med ytterligare att par resultatlösa ugglestopp. Stort tack till pärlugglan i Uti Rå, som påpassligt var i farten denna vackra kväll!
Sven Norman

Ilsbo skola
För tredje året i rad arrangerades en ugglelyssning för eleverna i åk 4 vid Ilsbo skola. Innan eleverna gjorde sin utflykt hade de studerat några av de vanligtvis förekommande ugglorna i vår natur. Eleverna hade också lyssnat på deras läten för att sedan känna igen dessa under ugglespaningen. Alla elever som inte var sjuka samlades på skolan för att sedan åka till grannsocknen för att lyssna på ugglor. Väl framme i Svedja kunde de flesta i gruppen höra en ensam pärluggla som hoade. När lyssnandet var avklarat vidtog "kurragömma" och "sardinleken" i mörkret. Det hade tidigare blåst hårt från väst, men lagom till kvällen mojnade vinden. Eld gjordes i ordning uppe på Liaberget och korv och marshmellows grillades, En fantastisk kväll med intresserade barn och föräldrar, som ställde upp och skjutsade. Vi njöt av en stjärnklar himmel och utsikt över Vattlångsdalen.
Ragnar

Fågelholkstillverkning 23 februari 2011

Femton personer varav de flesta från Lönnbergskyrkans Scoutkår kom till vår Fågelholkstillverkning i Backens Skolas slöjdsal i Harmånger. Hälften av deltagarna var barn/ungdomar. Ragnar Svensson och Torsten Hansson hade lagt ner omfattande arbete med förberedelser, bl.a. anskaffning, tillsågning och transport av virke och inköp av fika, som vi bjöd deltagarna på. Här fabricerades nu både runda, trekantiga och fyrkantiga holkar till kommande glädje för våra småfåglar. Hela 22 holkar blev resultatet av kvällens flit, det mesta tillverkat av barnen/ungdomarna. Tack till alla som deltog och speciellt till Ragnar och Torsten för deras förberedelsearbete!