 |
Naturskyddsföreningen Nordanstig |
 |
| KLOTET | ||
|
Kyckling |
||
Ett litet klot som fötts till ett kallt mörker På restauranger, lunchserveringar och i gatukök, i soppor, såser, frysdiskar, ja kycklingen finns till och med som katt- och hundmat. I fonder, mixer, nudelpaket, strimlad, malen, hackad, friterad ... På femtiotalet var kyckling (liksom glass) mer eller mindre lyx, extra festligt de få gånger den serverades. Sextio år senare är den så billig att den kan ingå i hundmat. Vi tänker kanske inte på att priset egentligen är detsamma nu som då, men när vi slipper betala och det är kycklingen som genom sitt lidande får bära kostnaden är det inte lika uppenbart. Liksom trädplantagerna har ersatt den svenska skogen med en ensartad, artfattig flora och fauna har den svenska broileruppfödningen slagit ut de gamla lantraserna. Så här skriver man på Svensk fågels webbplats: "Förutom uppfödarna som föder upp föräldradjur finns det cirka 120 kycklinguppfödare inom Svensk Fågel. Dessa svarar för 99 procent av kycklinguppfödningen i landet och dessa djur går uteslutande till produktion av fågelkött." En marginalanmärkning: Hur ser den människa på levande varelser som kan använda termen "produktion"? "Besättningarnas storlek varierar, men merparten av djuren kommer från uppfödare som föder upp mellan 20 000 till 120 000 kycklingar per omgång. Den medelstora genomsnittliga uppfödaren har cirka 85 000 kycklingar per omgång, där kycklingarna är uppdelade i olika avdelningar. En uppfödare föder upp drygt 7 omgångar per år." En omgång är i genomsnitt 85 000 enskilda liv (ja, jag försöker väcka upp ett medkännande). "De bästa anläggningarna, med de högsta poängen enligt Djuromsorgsprogrammet, får ha upp till 36 kilo per kvadratmeter, dock högst 25 djur per kvadratmeter,.." ...
"Uppfödare i Svensk Fågel tillämpar "all-in-all-out-moteden"
(sic!).
Det innebär att man inte får sätta in nya djur i stallet innan alla djur
från tidigare omgång i stallet har slaktats. Så då kan vi må bra då! En kvadratmeter är inte mycket. Mät upp en kvadratmeter och tänk 25 djur. Det slår Svensk fågel sig för bröstet för! I övrigt får siffrorna tala för sig själva. En sak till: den nykläckta broilerkycklingen som växer knappt ett halvt hekto har på drygt en månad ökat till ett par kilo. En tillväxt på i snitt ett halvt hekto per dag. Som kunder kan vi styra djurhållningen, men det kräver att vi vet vad det handlar om. I förpackningarna på bilden här ovan ligger resultatet av ett djurplågeri satt i system. På Svensk Fågels webbplats skriver man ivrigt om de regler man följer som om det var regler som får djuren att må bra. På sidan Slakt finns text och bilder som visar vilken inställning man har till levande och kännande varelser. Ett litet påpekande: Om du går till Svensk Fågles webbplats och får syn på logotypen, en "gul pippi" med ett litet rött hjärta över, kan du meditera en stund över hur långt cynismen har trängt in i det svenska samhället. Det är lätt att tro att man genom aveln har att göra med ett djur som inte längre har kvar sitt naturliga beteende, men vad än aveln har gjort har den haft lite påverkan på djurens psyke. Även en 'sönderavlad' broilerkyckling har djungelhönans beteende kvar. När man hör en modern uppfödare prata om sina djur får man hålla i minnet att uppfödaren inte egentligen talar om djur utan om proteinomvandlare som producerar kött för en marknad och som ger x % i avkastning på investerat kapital. Tyvärr är inte tillgången på Krav-märkt kyckling särskilt god. Men fortsätt att fråga efter den! När det gäller djurmaten är det värre. Undviker man kycklingen får man i stället kanin eller något annat djurslag som inte haft det stort bättre än broilern. Hur man än vänder sig så har man ...
Bosse Lundberg
|
