REPORTAGE

TTIP-CETA-demonstration

FÖRSTA SIDAN

Under stort hemlighetsmakeri har EU och Kanada slutit ett handelsavtal,  CETA. Ett liknande avtal mellan USA och EU, TTIP har kanske stoppats i sin nuvarande utformning, men via CETA kan amerikanska företag ändå komma åt Europas stater och deras demokratiska processer.

Därför är det angeläget att så många som möjligt sätter sig in i vad det handlar om och agerar därefter.

Lördagen den 17 september 2016 ägde demonstrationer mot TTIP/CETA rum över stora delar av Europa. Många organisationer har ställt sig bakom kritiken. Demonstrationen på Mariatorget i Stockholm var arrangerad av Greenpeace, Jordens vänner och Naturskyddsföreningen.

Talare var  Guillermo Baquero (ordförande i Latinamerikagrupperna), Andrea Söderblom-Tay (Ordförande i JordensVänner), Johan Lindholm (förbundsordförande i Byggnads), Alexandra Davidsson (tf generalsekreterare i Medveten konsumtion), Jens Holm (riksdagsledamot för Vänsterpartiet), Leo Rudberg (aktivist från Fältbiologerna), Robin Zachari (kanslichef i Skiftet) och Carl Schlyter (riksdagman för Miljöpartiet)

Det här vara bara en deldemonstration. I Sverige ägde liknande demonstrationer rum i Göteborg och Malmö.

Vartefter tiden gick tätnade skarorna så att det till slut var ett par hundra demonstranter på plats. Antalet demonstranter var ungefär detsamma i Göteborg. Enligt uppgift samlades bortåt femhundra i Malmö. Det var ändå långt ifrån de hundratusentals som samlades i Berlin och andra tyska städer.

I Sverige har media till stora delar svikit sin demokratiska uppgift och därför är det fortfarande få som känner till dessa genomgripande handelsavtal. I många andra EU länder är motståndet bland befolkningen stor och debatten livlig.

Guillerma Baquero berättade att USA förhandlade 1994 med den latinnamerikanska kontinenten om ett frihandelsavtal som emellertid stoppades av ett samarbete mellan studenter, kvinnorörelser och arbetare. Lulu da Silva (Brasilien), Hugo Chávez (Venezuela) och Cristina Kirchner (Argentina) spelade också en stor roll i stoppandet av USAs planer. Läget i Sverige är bättre på så vis att vi inte riskerar att paramilitära knackar på mitt i natten och hotar de som protesterar till livet. I Latinamerika har i många fall sociala proteströrelser kriminaliserats när de gått emot storbolagens intressen.  Ett exempel på hur utsatt man kan vara om man går emot mäktiga ekonomiska krafter visar mordet på Berta Cáceres i Honduras i mars 2016. Att hon var internationellt känd gav henne inget skydd. Kämpar man mot handelsavtal riskerar man livet.

 Om frihandelsavtalet med Colombia

Robin Zachari berättade att över sextiotusen svenskar har skrivit under ett upprop mot TTIP och hjälpt till att samla in pengar för att sammanställa en rapport om vad TTIP och CETA innebär. Ingen munter läsning, menade han. Om de här avtalen ska stoppas måste vi bli fler som sätter oss in i vart vi är på väg. Väck medvetenheten om TTIP och CETA hos vänner och bekanta! Vem kan tycka att det är en bra idé att inrätta en parallelljustis där stora bolag kan stämma oss och där vi inte har någon makt alls? Trots alla tekniska begrepp, TTIP, TISA, ISDS, CETA, hänger det till syvende och sist på vår känsla för vad som är rätt och vad som är fel i samhället. Vi borde ju lätt inse att det är fel att stora bolag kan stämma oss när vi vill skydda miljö och arbetsrätt, att det är fel när lobbyister får företräde framför demokratiska processer.

Jens Holm berättade vilka svårigheter han som lagstiftare och folkvald representant i Sveriges riksdag hade för att få ta del av hela avtalstexten för TTIP. Det blev möjligt först efter flera turer med Utrikesdepartementet. Slutligen lotsades han till ett hemligt läsrum där han fick lämna ifrån sig sin mobiltelefon och avkrävdes ett tysthetslöfte. Sedan blev han sittande med en bunt papper och upptäckte att han inte alls hade fått tillgång till hela avtalstexten. När han påpekade det talade man om för honom att om han ville se hela avtalet måste han åka ner till ett hemligt läsrum i Bryssel. Där kunde han i bästa fall få ta del av hela texten. Så fungerar demokratin och insynen i förhandlingar av det här slaget. Han avslutade med att påminna om att vi som folk har vunnit många gånger förut: MAI-avtalet (det multilaterala investeringsavtalet). Likadant med ACTA. Från början visste knappt någon om dem, men när de väl blev kända växte opinionen och avtalen stoppades. När trollen kommer ut i ljuset spricker de.

Som tur är finns det läckor:

Nederländska Greenpeace har läckt en del av avtalstexten i TTIP

Här kan man bland annat se hur EUs formuleringar ställs mot USAs innan texterna är färdigförhandlade.

Johan Lindholm menade att man på många håll i Europa och andra delar av världen ser man hur arbetare redan idag drabbas av globalisering, harmonisering och privatisering. Vi måste kämpa för att skapa en rättvis värld. Det finns fortfarande en liten del av befolkningen som tjänar på att riva ner rättigheter och tryggheter för stora delar av befolkningen och som dessutom förstör klimatet. Vi andra 99 procent av folket måste säga ifrån. Handelsavtal behöver inte innebära något negativt, men ramverket måste innehålla garantier för medborgarnas möjligheter att påverka. De avtal som vi nu vänder oss emot skapas i hemliga rum och åsidosätter demokratiska processer för att liberalisera, harmonisera och privatisera. TTIP kanske har gått i stå, men CETA lever och är ett verkligt hot. De nyliberala idéerna har gynnat miljonärerna samtidigt som folkets rättigheter har pressats tillbaka. En rättvis världshandel, hur svårt kan det vara?

Leo Rudberg manade till kamp. Utgångspunkterna må vara olika; miljö, solidaritet, arbetarskydd, men vi förenas i detta att inte låta storföretag få stå i vägen för våra visioner. All offentlig makt utgår från folket! Det står så i regeringsformen. Det vi vill göra är att förverkliga denna demokratiska grundprincip. Vi vill kunna lämna en bättre värld till dem som kommer efter oss. Fulhandelsavtal som TTIP och CETA hotar själva grunden för vår demokrati. För företagen räcker det tydligen inte med det övertag de har med sin ekonomiska makt och lobbyverksamhet, de vill ha sitt inflytande lagstadgat och sin rätt bevakad med direktörsdomstolar som kan ställa stater till ansvar. Utan att staterna har möjlighet att överklaga. Inte bara det; företagen får till och med möjligheten att utforma lagförslag innan de ens kommit upp på agendan. Det här är något som pågår världen över. I Mexico ville kommunpolitiker skydda sitt vatten och förbjöd ett amerikansk företag att dumpa giftigt avfall och dömdes därför till 15 miljoner dollar i böter för att ha skadat företagets möjligheter till vinst. Det finns många exempel, Svenska Vattenfall stämmer ju tyska staten för sin förluster på kolbrytningen. Många progressiva lagförslag hotas nu: stärkt skydd för arbetares rättigheter, förbud mot gruvor i nationalparker, billiga läkemedel för världens fattiga, starkare djurskydd, begränsning av farliga kemikalier, höjda koldioxidskatter. Allt det här kan utgöra hot mot bolagens vinster och är därmed något som bolagen kan utkräva skadestånd för.

Här finns ytterligare ett exempel: Gruvbolag stämmer Columbianska staten.

Både TTIP oxch CETA går långt när det gäller att ge företag rätt att stämma stater för uteblivna vinster till exempel på grund av en skärpt miljölag. Företagen kommer med andra ord att ha ett indirekt, men mycket verksamt inflytande över ländernas miljöambitioner. Demokratiska processer sätts ur spel, parlamenten får vika sig för företagen och och miljö, djurskydd, konsumentskydd och välfärd får stå tillbaka. Många samhällsfunktioner kommer att privatiseras.

Mycket tyder på att TTIP får svårt att gå igenom, men eftersom CETA, avtalet mellan EU och Kanada, är på väg att förverkligas blir effekten densamma som att TTIP realiserats. Det räcker att ett amerikanskt företag har kontor i Kanada så kan det stämma misshagliga stater i Europa.

Om det här har George Monbiot skrivit i the Guardian.

CETA-avtalet omfattar 1 600 sidor och är visserligen offentligt, men saknar innehållsförteckning och förklarande texter. Vem sätter sig in i 1 600 sidor lagtext utan vidare? Monbiot jämför situationen som europaparlamentets ledamöter ställs inför när de ska rösta om avtalet med situationen för den amerikanska ursprungsbefolkningen när de, utan att vara läskunniga, fick signera diverse avtal som byggde på främmande rättsprinciper.

I Europa gäller försiktighetsprincipen när det gäller kemikalier, i USA måste en kemikalies farlighet ledas i bevis för att den ska kunna stoppas. Det har lett till att mycket få kemikalier är stoppade i USA och med TTIP i ryggen kan ett amerikanskt företag stämma en Europeisk stat som försöker förbjuda en vara på grund av att den innehåller en misstänkt skadlig kemikalie. Det kallas handelshinder och kan leda till miljardböter för staten.

Efter halvannan timme var talen klara och efter en stunds musikunderhållning upplöstes demonstrationen. Den 22-23 september träffas EU:s ministerråd för handel. Då tar man sannolikt beslut om att rekommendera ett godkännande av CETA. Sedan måste de enskilda länderna godkänna det, men ett förslag från kommissionen är att avtalet ändå ska införas ”provisoriskt”.

Här några länkar:

Information från Naturskyddsföreningen

Information från Greenpeace

Information från nätverket Stoppa TTIP

Information från EU-komissionen om CETA

Bosse Lundberg
(text och bild)