 |
Naturskyddsföreningen Nordanstig |
 |
|
Nordanstigskusten |
||
|
|
||
|
Kusten utanför Gnarp och Jättendal är mycket varierande och lite exploaterad. Svallande morän är vanligast, i regel som stora terasserade klapperstensfält. Dessutom förekommer grunda havsvikar och fjärdar som landhöjningen har isolerat (Vattingsmalarna, f.d. Gnarps Masugn), artrika strandängar (Bredstrandsområdet och Vitörarna) och jämnt sluttande klipphällar (Tjuvön). Det förekommer också opåverkade barrskogar som är präglade av magra jordar och utsatta lägen, till exempel skogarna på Gran och Jättholmarna. I Bredstrand finns havtorn och andra intressanta växtförekomster.
efter Värdefull natur i Gävleborg ,
Länsstyrelsen i Gävleborg 1997:12
Snabblänkar (hopp på sidan)> |
Intresseaspekter
Nordanstigskusten är av riksintresse för naturvård
Vattingsmalarna
(tidigare "Gnarps Masugn")
Här finns ingen masugn – resterna av 1600-talets masugn finns i Sörfjärden en liten bit inåt landet – men väl ett av länets största klapperstensfält, säkert tre kilometer långt och på sina ställen 500 meter brett. Det är det största klapperstensfältet i Nordanstig.
I reservatets södra del finns grunda havsvikar och några små tjärnar som bildats genom landhöjningen. På reservatet finns ett stort antal gravrösen.
efter Värdefull natur i Gävleborg ,
Länsstyrelsen i Gävleborg 1997:12
sid 461 objekt nr 64a i Nordanstig under namnet Gnarps Masugn
Intresseaspekter
– Geologiskt intressant
– Av intresse för friluftslivet
– Tilltalande landskapsbild
Vattingsmalarna är ett naturreservat med högsta naturvärde och av riksintresse i naturvårdshänseende, men också för kulturminnesvården.
Gran är en ö som ligger utanför Nordanstigs kust, drygt 10 km utanför Sörfjärden. Gran är en kronoholme på 63 ha och den mest isolerade ön vid Gävleborgskusten. Gran har varit en fyrplats från 1886, men fyren är numera obemannad.
Gran har till stor del formats av landhöjningen och av vind och vatten. På ön fanns förr ett fiskeläge som, i den mån det inte omvandlats till fritidsbostäder, numera är förfallet.
Svallgrus och klapper täcker de områden där berget inte ligger i dagen. Mellan fyren och södra udden, liksom öst om Grisselberget finns sustem av strandvallar. Blocken består till största delen av urberg, men det finns också ganska mycket block av röd ortocerkalk och sandsten.
Barrskogen kring den södra delen och mitten av ön är mycket gammal och till stor el urskogsliknande. Floran är artfattig, men det innebär inte att den saknar intressanta växter. På de öppna gräsmarkerna runt den forna fiskeläget finns länets rikaste förekomst av den sällsynta ormbunken topplåsbräken.
Som enda ö i länet finns en tordmulekoloni som är känd sedan 1600-talet, men storleken på den har varierat från tid till annan. Här häckar också bland annat labb, tobisgrissla och ejder.
Gran och skären runt Gran hör till länets viktigaste gråsälsbiotoper. Öns norra del och vattnen utanför är därför fredade som sälskyddsområde med tillträdesförbud mellan 1 februari och 31 augusti.
Grans geologi och dess flora och fauna präglas i hög grad av det utsatta läget i Bottenhavet.
efter Värdefull natur i Gävleborg ,
Länsstyrelsen i Gävleborg 1997:12
sid 461 objekt nr 64b i Nordanstig
Intresseaspekter
– Geologiskt intressant
– Zoologiskt värdefull
– Botaniskt värdefull
– Av intresse för friluftslivet
Gran är ett naturreservat med högsta naturvärde och av riksintresse i naturvårdshänseende.
Lillgrund ligger nordnordväst om ön Gran och är det största av länets fyra sälskyddsområden.
Det är förbjudet att vistas inom området mellan 1 februari och 31 augusti. Området runt Lillgrund och Gran har prioriterats som marint reservat i Naturvårdsverkets utredning om marina reservat 1980.
efter Värdefull natur i Gävleborg ,
Länsstyrelsen i Gävleborg 1997:12
sid 463 objekt nr 64c i Nordanstig
Intresseaspekter
– Zoologiskt värdefull
Högsta naturvärde och ett djurskydsområde av riksintresse i naturvårdshänseende.
Gnarpskaten beskrivs av länsstyrelsen som ett "exponerat kustavsnitt". Området avsattes som naturreservat 1975 samtidigt med Vattingsmalarnas naturreservat (f.d. Gnarps Masugn). Syftet var att skydda ett stycke natur med såväl botaniska och geologiska värden som kulturella. Området är också av värde för friluftslivet.
Reservatet är 65 ha stort och är ett kustområde som är typiskt för Norrland. Där finns flera stora klapperstensfält med fossila stormstrandlinjer. Här finns också hällmarker och några små tjärnar och en sandstrand med flygsandklitter.
I reservatets norra del finns gammal tallskog med inslag av gran. Här finns också gravrösen från bronsåldern, vissa av dem är riktigt stora.
efter Värdefull natur i Gävleborg ,
Länsstyrelsen i Gävleborg 1997:12
sid 463 objekt nr 64d i Nordanstig
Intresseaspekter
– Av intresse för friluftslivet
– Geologiskt intressant
– Kultur- och odlingslandskap
– Botaniskt värdefullt
Det är ett område av högsta naturvärde och är avsatt som ett naturreservat och av riksintresse i naturvårdshänseende.
Vitörarna är ett naturreservat som ligger som öar i havet en halvmil sydost om Sörfjärden. Det är två öar, Norrskär och Sörskär med omgivande vatten intill sex meters djup.
Öarna ligger utsatta för hav och vind och det har format dem och skapat stora klapperstensfält med tydliga fornstrandvallar och renspolade blockmarker.
Ungefär en tredjedel av Norrskär består av skogsmark. Längs stränderna är växtligheten gles och enahanda, men på några ställen finns artrika små strandängar och i skydd av stora block finns på Sörskäret snår av hägg, rönn, try och måbär.
Fågellivet är ordinärt med svärta, ejder, småskrake, större strandpipare och silltrut. Sörskäret har det rikaste fågellivet och där gäller tillträdesförbud under tiden 15 april till 31 juli. Här finns också många småfåglar.
Vid Örhamn på Norrskär finns gammal fiskarbebyggelse med bland annat båthus samt några fritidshus.
Avsikten med reservatet är att bevara ett stycke genuin skärgårdsnatur med geologiska, botaniska och zoologiska värden.
efter Värdefull natur i Gävleborg ,
Länsstyrelsen i Gävleborg 1997:12
sid 463 objekt nr 64e i Nordanstig
Intresseaspekter
– Av intresse för friluftslivet
– Geologiskt intressant
– Kultur- och odlingslandskap
– Botaniskt värdefullt
Det är ett område av högsta naturvärde och är avsatt som ett naturreservat och av riksintresse i naturvårdshänseende.
Notholmen avsattes som naturreservat 1978. Reservatet är 42 ha varav 17 ha är land. Holmen består tillstörre delen av rikblockig svallad morän som omväxlar med klipphällar och kallerstensfält. Här finns också ett par mindre sandstränder. På ön växer blandade barrträd och den i denna del av länet den mer ovanliga strandlokan.
Reservatet saknar bebyggelse. Syftet med reservatet är att bevara det för friluftslivet.
efter Värdefull natur i Gävleborg ,
Länsstyrelsen i Gävleborg 1997:12
sid 463 objekt nr 64f i Nordanstig
Intresseaspekter
– Av intresse för friluftslivet
Notholmen är av högsta naturvärde och avsatt som ett naturreservat av riksintresse i naturvårdshänseende.
Tjuvön är en starkt kuperad halvö ut i havet öst om Mellanfjärden. Den är starkt svallad och här finns här stora delar med renspolade hällmarker med gles, vindpinad tallskog och släta berghällar som sluttar ner mot havet.
Sundsbovallen är en relativt väl bevarad fäbod. Den, liksom de gravrösen som finns söder om det forna sundet mellan ön och fastlandet är av kulturhistoriskt intresse.
Det är den stora andelen klippstränder som kanske är det mest värdefulla med detta område. De gör att Tjuvön skiljer sig från de moränstränder som annars dominerar i länet. Här finns också en rikedom på fornlämningar som gör Tjuvön till ett riksintresse för kulturminnesvården.
Här bör ingen ytterligare fritidsbebyggelse tillåtas och skogsbruket bör bedrivas med stort hänsynstagande.
efter Värdefull natur i Gävleborg ,
Länsstyrelsen i Gävleborg 1997:12
sid 464 objekt nr 64g i Nordanstig
Intresseaspekter
– Kultur- och odlingslandskap
– Av intresse för friluftslivet
– Geologiskt intressant
Tjuvön är av högsta naturvärde och i vissa avseenden hänsynskrävande och av riksintresse i naturvårdshänseende.
De båda Jättholmarna är de största öarna längs Nordanstigskusten och ganska isolerade där de ligger 8 km rakt öst om Mellanfjärdens fiskeläge.
På båda öarna finns åldrig grovskog, men stora ytor av skogen har avverkats, särskilt på Österön som nu till hälften bär ungskog. Också på Västerön finns en mindre yta med ungskog. Trots det finns det fortfarande urskogsartade bestånd kvar.
Båda öarna karaktäriseras av vidstäckta klapperstensfält med kraftiga strandvallar, framför allt kring öarnas höjdpunkter och längs Österöns nordsida och på Rödkallsudden på Västeröns sydspets. Också klipp- och sandstränder förekommer på flera ställen, insprängda mellan klapperstensstränder och stränder med grova block. Öster om Gammelhamnen finns gamla sanddyner som blivit övervuxna med kråkris.
Här finns de så typiska för Nordanstigskusten strandväxter som strandärt, saltarv, strandglim, östersjötåg, ormtunga, brådmålla och den i länet ovanliga strandkvannen. På klapperstensfälten (strandmalarna) kan man hitta snölav och fjälltagellav som annars än vanliga i fjällen.
Skäret Jättbågan som ligger sydväst om Västerön är ett av de viktigaste häckningsskären för sjöfågel utmed den norra hälsingekusten. Här häckar ejder, svärta, sjöorre, tobisgrissla, tormule, kanadagås, grågås, labb, silvertärna, skräntärna, fiskmås, gråtrut, silltrut, havstrut och labb.
De här öarna bör undantas från fritidsbebyggelse och skogsbruk bör bedrivas med stor försiktigthet. Den gamla orörda skogen bör inte brukas alls och i stället lämnas till fri utveckling. Jättbågan bör inte beträdas under häckningssäsongen.
efter Värdefull natur i Gävleborg ,
Länsstyrelsen i Gävleborg 1997:12
sid 464 objekt nr 64h i Nordanstig
Intresseaspekter
– Geologiskt intressant
– Av intresse för friluftslivet
– Botaniskt värdefullt
– Zoologiskt värdefullt
– Tilltalande landskapsbild
Av högsta naturvärde och i vissa avseenden hänsynskrävande och av riksintresse i naturvårdshänseende.
