Sedan 2007 har antalet gårdar med egen livsmedelsförädling ökat med hela 56 procent, visar en färsk rapport.

– I tider som dessa känns det extra bra att kunna se den som odlat i ögonen, säger Helena Jonsson, LRF:s förbundsordförande.

Branschen, som i dag beräknas omsätta drygt 630 miljoner kronor om året, är på frammarsch och framtidstron är stor. Mer än hälften av de tillfrågade producenterna i rapporten från Lantbrukarnas riksförbund uppger att de ser möjligheter att utveckla sin verksamhet. Mest positiva är kvinnorna där var tredje uppger att deras lönsamhet förbättrats de senaste åren, trots rådande lågkonjunktur.

– Även om vi köper något dyrare råvaror så betyder det inte att matkontot ökar. Köper man dyrare så tar man bättre hand om maten och svinnet minskar. Man köper kanske mindre kvantiteter av bra kött och lägger till mer sallad i stället, säger Helena Jonsson.

De drygt 1 000 småskaliga gårdsproducenter som finns i Sverige omsätter i snitt 535 000 kronor om året. Bäst ekonomi har de med egen gårdsbutik och de som bedriver egen förädling på gården, som mejeri, slakt eller bageri. Men branschen behöver hjälp på politisk nivå för att nå sin fulla potential. 

– Det handlar bland annat om regelförenklingar för att få in nya aktörer på marknaden men också om att se över reglerna vid upphandlingar och göra det möjligt för mindre företag att ta sig in den vägen, säger Jonsson.

Inga-Britt Gustafsson, professor emeritus i måltidskunskap vid Örebro universitet, tror att matskandalerna på sikt kan komma att påverka våra beslut vid matinköp.  

– Jag tror att vi allt mer kommer att fokusera på svenska produkter vilket kan gynna den svenska köttindustrin, säger hon.

De unga vill ha ekokött

På Ängavallens gård utanför Vellinge har försäljningen ökat med 19 procent under årets två första månader. Men matskandalerna har inte bara genererat fler kunder utan också helt nya kundgrupper som efterfrågar det 100 procent ekologiska köttet.

– Vi ser en tillströmning av den yngre generationen och i synnerhet unga barnföräldrar, säger Rolf Axel Nordström, lantmästare och ansvarig för verksamheten på gården.

Trots att Ängavallens julskinkor tar slut redan i november kan gården inte ut-öka sin verksamhet mer. I stället har man breddat sortimentet och exempelvis också börjat mjölka de kor som förr endast gav kött och som nu ger både ost och glass.

– Vårt kött är dyrare, men jag tror samtidigt att alla skulle må bra av att halvera sin köttkonsumtion och i stället äta mindre, men bra kött, säger Rolf Axel Nordström.