Vetenskapliga namn

    FÖRSTA SIDAN

Vetenskapliga namn

Man visste att om korna skulle mjölka bättre kunde man ge dem mjölkört (mjölke) i fodret. När mjölkörten blommar och målar hela hygget i rött förstår man namnet skogsfackla. När man vet att skogsfacklan växte upp där rallarna drog fram förstår man namnet rallarros.

Rallarros, mjölkört, skogsfackla, rävrumpa, brudfackla – så många namn på en och samma ört, inte undra på om det blir missförstånd.

Mjölke är också ett namn på törelväxterna eftersom de blöder vit mjölksaft. Rävrumpa – var inte det namnet på åkerfräken? Missförstånd igen.

Vi hade nyss flyttat från Stockholm och landat i Gnarp. Vid ett tillfälle kom jag i diskussion med en infödd gnarpsbo om en växt. När vi hade hållit på en stund blev det uppenbart att vi inte var ense om vad vi talade om. ”Natt och Dag” sa jag och ”Natt och Dag” sa han och båda var tvärsäkra på att den andre nog fick ge sig i alla fall.

Hade vi använt de vetenskapliga namnen hade missförståndet aldrig uppstått. Jag menade Melampyrum nemorosum, han Viola tricolor. I vardagslivet gör det väl inte så mycket, men det finns tillfällen när man behöver vara precis. Jag kunde i och för sig sagt lundkovall och han styvmorsviol, men vem kunde veta?

Ett namn kan aldrig vara fel så länge man är överens, men när man möter någon från en annan landsände eller någon som talar ett annat språk blir livet svårare. Alla lokala språk har många varianter, precis som svenskan. Rallarros på engelskan kan vara Rosebay Willowherb eller Fireweed. Bland annat.

De vetenskapliga namnen, eller ”latinska namn” som de lite felaktigt ibland kallas, används internationellt för att man ska undvika missförstånd. Det är inte bara djur och växter som har vetenskapliga namn. Meteorologer, läkare, språkvetare, ja egentligen alla vetenskapliga dicipliner har en internationellt gångbar terminologi som sträcker sig utanför de nationella språken och gör att man undviker missförstånd. De vetenskapliga namnen är av hävd bildade av grekiska och latinska ord, men innehåller numera också en hel del engelska termer liksom ord från andra språk.

Vår landsman Linné är den som bringade ordning i växtriket. Före honom fanns entydigt beskrivande namn, men de var otympliga. Linné sa Quercus robur om vår vanliga ek, men innan honom hade eken en mycket längre vetenskaplig beskrivning: Quercus foliis deciduis oblongis superne latioribus: sinuibus acutioribus angulis obtusis. Ett så lång namn var klumpigt värre.

Linné införde en binär nomenklatur, det vill säga att en art kunde beskrivas med två ord, ett namn på släktet (skrivs alltid med stor bokstav) och namn som preciserade arten, ett artepitet, och som ibland beskriver kännetecken för arten (skrivs alltid med liten bokstav). Ibland är det namnet på den som först samlade in arten (men liten bokstav i alla fall).

I många fall är namnen ganska beskrivande. Melampyrum är sammansatt av de grekiska orden me’las, ”svart” och pyro’s, ”vete” och efternamnet nemorosus betyder ”som växer i skogar och lunder”. Natt och Dag, eller lundkovall har alltså ett vetenskapligt namn som betyder ”svart vete som växer i skogar och lunder”. Styvmorsviolen beskrivs som ”trefärgad viol” och det stämmer ju rätt bra.

Lingon heter Vaccinium vitis-idaea och även om det är lite oklart vad vaccinium betyder (möjligen ”bär”, eller något ”grått”) är det klarare att vitis betyder ”vin” och idaea är berget Ida där Zeus växte upp och där de tre gudinnorna uppenbarade sig i operan Sköna Helena. Kanske lingon får förhöjd smak om de betraktas som ”vinbär från berget Ida”. Hjortron, Rubus chamaemorus, är av namnet att döma ”mullbär som växer längs marken”. Blåbär, Vaccinium myrtillus, skulle i så fall vara en ”liten myrten”.

Bakom de vetenskapliga namnen finns ofta ytterligare information. Ett ”L.” syftar på Linné, och om det sedan står till exempel Retz. eller Lam. betyder det att botanisterna Retzius respektive Lamark har varit inblandande i namngivningen. Men det är bara exempel, det finns många andra botanister som dyker upp här.

Om du är intresserad av vad växternas ”latinska namn” egentligen betyder, finns här en liten skrift av Raol Iseborg som Botaniska sällskapet i Stockholm har gett ut. Du kan ladda ner den här:

  Iseborg, Växternas Latinska Namn

Ge akt på de utsatta betoningarna. Clematis uttalas ofta Clema’tis fast det mer korrekta uttalet är Cle’matis. Kungsmynta då? Hur uttalar du Oregano? Ore’gano eller Orega’no?

Bosse Lundberg

2013-05-22