Naturskyddsföreningen
Nordanstig
     
 

NATURKUNSKAP

 
 

Fridlysning

 
     
 

FÖRSTA SIDAN

 
     
     
     
 

Artskyddet i Sverige – rödlistning och fridlysning

 
Rödlistning

En rödlista innehåller de arter växter och djur som lever under större eller mindre hot om utrotning eller betraktas som sårbara.

Rödlistning är inte detsamma som fridlysning. En rödlistad art behöver inte vara fridlyst, rödlistningen talar enbart om hur man bedömer risken för att arten dör ut inom ett visst område, till exempel Sverige.

 

Fridlysning

Fridlysning är ett lagstadgat skydd för en viss art och innebär oftast att det är förbjudet att plocka, samla, störa eller skada den fridlysta arten. Det är regeringen som beslutar om fridlysning. Ett skäl till fridlysning kan vara att en art är nära utrotning och samtidigt måste skyddas mot allmänheten (t.ex. blommor som är begärliga att plocka eller gräva upp till trädgårdar), men det kan lika gärna vara ett skydd mot ett intresse från en liten grupp människor som hotar att skada en population (t.ex. äggsamlare).

Runt 300 växter och djur är fridlysta i hela Sverige och till det finns några tiotal arter som är fridlysta i ett eller flera län. För vilda däggdjur och fåglar finns omvänd fridlysning, ett begrepp som betyder att de är generellt fredade enligt jaktlag och jaktförordningar (SFS 1987:259 respektive SFS 1987:905). Alla kräldjur (grodor, paddor, salamandrar, ödlor och ormar) är vid utgångspunkten fridlysta.

Det finns ett intresse som kan åsidosätta en fridlysning, ett intresse som beskrivs som ”markanvändning” och egentligen är naturintressenas kollision med ekonomiska intressen, eller om man så vill, med exploateringskrafterna i samhället. Fridlysningen är ett bevarandedirektiv medan en exploatering oftast vill förändra. Så här skriver Naturvårdsverket i frågan:

"Fridlysning innebär normalt inte att arten är skyddad mot pågående markanvändning i form av till exempel jord- eller skogsbruk, eller mot övergödning och andra föroreningseffekter. /.../  Om det finns risk för att artens livsmiljö försvinner eller förändras på grund av markanvändningen, kan en tillsynsmyndighet vid samråd komma överens med markägaren om vilken hänsyn som ska tas till de fridlysta arterna. Om det för att bevara arten på platsen krävs ett så omfattande hänsynstagande att markanvändningen försvåras avsevärt, kan naturreservatsbildning eller någon annan form av områdesskydd vara ett alternativ."
 


FRIDLYSTA VÄXTER I GÄVLEBORGS LÄN
 

 

De arter som finns med i listan är bara de fridlysta arter som faktiskt har påträffats i Gävleborgs län. Att en art inte finns med i listan innebär inte att den inte är fridlyst någon annan stans i Sverige.

Kärlväxter

Av följande arter är det förbjudet att plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada vilt levande exemplar. Det är också förbjudet att ta bort eller skada frön eller andra delar av dessa arter.

Följande arter får plockas, men inte grävas eller dras upp med rötterna eller plockas/insamlas för försäljning eller andra kommersiella ändamål:

Följande arter är inte fridlysta i hela Sverige, men fridlysta i Gävleborgs län:

Mossor

  • Mikroskapania (Scapania massalongi)

  • Vedkvastmossa (Dicranum viride)

Av följande arter får insamling av beläggexemplar ske under vissa förutsättningar.

  • Grön sköldmossa (Buxbaumia viridis)

  • Hårklomossa (Dichelyma capillaceum)

  • Käppkrokmossa (Hamatocaulis vernicosus)

  • Långskaftad svanmossa (Meesia longiseta)

Lavar

  • Elfenbenslav (Heterodermia speciosa)

  • Långskägg (Usnea longissima)

  • Varglav (Letharia vulpina)

Svampar

  • Bombmurkla (Sarcosoma globosum)

  • Doftticka (Haploporus odorus)

 

 


FRIDLYSTA DJUR I GÄVLEBORGS LÄN
 

 

De arter som finns med i listan är bara de fridlysta arter som faktiskt har påträffats i Gävleborgs län.

Fåglar och däggdjur

Generellt är alla fåglar och däggdjur fridlysta enligt jaktlagstiftningen. Det gäller dock inte de arter som det finns speciell jakttid för, exempelvis älg, rådjur, räv, hare, kråk- och måsfåglar. Undantagna är också vissa fåglar och djur som får dödas om de kommer in på tomt eller i trädgård.

Exempel på helt fredade djur:

  • Igelkott (Erinaceus europaeus)

  • Utter (Lutra lutra)

  • Fladdermöss (Chiroptera)

Fiskar och andra vattenlevande djur

Dessa arter kan skyddas genom fiskelagsstiftningen. I Gävleborgs län finns endast en fridlyst art:

  • Flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera)

Kräldjur

Av följande arter är det förbjudet att döda, skada, fånga eller på annat sätt insamla vilt levande exemplar. Det är också förbjudet att ta bort eller skada dessa arters ägg, rom, larver eller bo.

  • Snok (Natrix natrix)

Vilt levande huggorm får fångas in och flyttas när den påträffas på tomtmark. Om det inte är möjligt att infånga djuret och någon annan lämplig lösning inte finns får djuret dödas.

  • Huggorm (Vipera berus)

Av följande arter får ägg (rom) och larver (yngel) från vilt levande exemplar insamlas i begränsad omfattning och förvaras för studier av utvecklingen, men inte för kommersiella ändamål. Djuren skall snarast återutsättas på samma plats där de insamlades.

  • Kopparödla (Anguis fragilis)

  • Skogsödla (Lacerta vivipara)

Groddjur

Av följande arter är det förbjudet att döda, skada, fånga eller på annat sätt insamla vilt levande exemplar. Det är också förbjudet att ta bort eller skada dessa arters ägg, rom, larver eller bo.

  • Större vattensalamander (Triturus cristatus)

Av följande arter får ägg (rom) och larver (yngel) från vilt levande exemplar insamlas i begränsad omfattning och förvaras för studier av utvecklingen, men inte för kommersiella ändamål. Djuren skall snarast återutsättas på samma plats där de insamlades.

  • Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris)

  • Vanlig groda (Rana temporaria)

  • Vanlig padda (Bufo bufo)

Ryggradslösa djur

Av följande arter är det förbjudet att döda, skada, fånga eller på annat sätt insamla vilt levande exemplar. Det är också förbjudet att ta bort eller skada dessa arters ägg, rom, larver eller bo.

  • Apollofjäril (Parnassius apollo)

  • Cinnoberbagge (Cucujus cinnaberinus)

  • Ärenprisnätfjäril (Euphydryas aurinia)

Av följand art får insamling av beläggexemplar ske under vissa förutsättningar.

  • Brun gräsfjäril (Coenonympha hero)

 

 

 

 


Här finns mer information om vad en rödlista är.

Rödlistade arter i Sverige 2010
 


Artdatabanken har en sida där du kan söka enskilda arter.
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Fridlysningar regleras i Artskyddsförordningen.

En skrift från Naturvårdsverket om fridlysningarna finns här.
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Fridlysningar regleras i Artskyddsförordningen.

En skrift från Naturvårdsverket om fridlysningarna finns här.