Abborre
Perca fluviatilis

Hög kropp, taggig fena, oftast grönaktig, med tvärränder, bukfenor röda. Upp till 50 cm. Stimfisk som finns i alla slags vatten.

Braxen
Abramis brama

Hög kropp sammantryckt från sidorna, mörkgrå fenor och små vitaktiga ögon. Upp till 80 cm. Bottenlevande på grunda vegetationsrika mjukbottnar i sjöar, havet och långsamt rinnande vatten.

Bäcknejonöga
Lampetra planeri

Ållik, sugmunn, gråaktig, upp till 25 cm. Stationär i bäckar och åar upp till barrskogsgränsen

Bäckröding
Salvelinus fontinalis

Inplanterad art som kan leka här. Stor mun, vita och svarta band på bukfenorna. Upp till 45 cm. Lever i bäckar och sjöar.

Elritsa
Phoxinus phoxinus

Liten grönglänsande, fläckig, kort och trubbig nos. Upp till 12 cm. Stimfisk i rinnande vatten samt i sjöar, oftast skogssjöar.

Flodnejonöga
Lampetra fluviatilis

Ållik, sugmun, gråaktig, upp till 50 cm. Vandrar från Östersjön upp i vattendrag för lek.

Gädda
Esox lucius

Grön med mörk rygg och fläckar, rejäla tänder, upp till 130 cm. Finns i sött och bräckt vatten, både i stilla och strömmande.

Gärs
Acerina cernua

Liknar en liten abborre men är rundare, har trubbig nos och en sammanhängande ryggfena, liknar en gös till färgen. Oftast mindre än 25 cm. Finns i alla slags vatten utom i de mer strömmande. Bottenlevande.

Gös
Stizostedion luciopeca

Slankare och mer långsträckt än abborren, konformat huvud. Saknar, till skillnad från abborre och gärs, taggar på gällocket. Upp till 130 cm. Föredrar lerigt varmt vatten.

Harr
Thymallus thymallus

Hög ryggfena, nyfångade har utpräglad timjandoft. Upp till 60 cm. Finns i både stilla och strömmande vatten, sött som bräckt.

Id
Leuciscs idus

Liknar mört och stäm men har guldgula ögon med röda buk- och analfenor. Upp till en meter men vanligen 35 cm. I både stilla och strömmande vatten, sött som bräckt

Lake
Lota lota

Långsträck kropp. Har en lång skäggtöm, oftast marmorerad. Upp till en meter. Enda torskfisken i sötvatten, men även utefter kusten, både i stilla och strömmande vatten. Bottenlevande.

Lax
Salmo salar

Silverblank, mörk rygg, färre prickar och smalare stjärtspole än öringen. Upp till 130 cm. Växer upp och leker i större vattendrag, lever därefter i mellan 1 och 4 år i havet och vandrar därefter som könsmogen åter upp för att leka i det vattendrag den föddes i.

Löja
Alburnus alburnus

Liten slank silverglittrande ”Strömmingslik” fisk, sidolinjen böjd. Oftast kring 10‑15 cm. I vattendrag och sjöar med klart vatten. Går vid ytan och hoppar ofta.

Mört
Rutilus rutilus

Silverblank med röda ögon, trubbig nos och liten mun. Vanligen 10ؘ‑20 cm. Ofta i stim, i både sött och bräckt vatten, stilla som strömmande.

Nors
Osmerus eperlanus

Liknar siklöjan men har drag av genomskinlighet, ofullständig sidolinje och luktar sur gurka. Upp till 30 cm. Pelagisk stimfisk både i insjöar och vid kusten.

Regnbåge
Oncorhynchus mykiss

Inplanterad art som inte kan föröka sig här. Ofta rosaskimrande med mörk rygg och svarta fläckar. Upp till 70 cm. ”Put and take-fisk”

Ruda
Carassius carassius

Liknar karpen men saknar skäggtömmar i mungiporna, lång ryggfena. Sällan över 15 cm. Förmodligen är alla ursprungligen inplanterade. I lugna vatten med rik växtlighet.

Sarv
Scardinius erythrophthalmus

Ryggfenan sitter längre bak än bukfenorna, högryggad och sammantryckt från sidorna, rödare fenor än mörten. Oftast kring 25 cm. I små stim i näringsrika vatten, tålig och anpassningsbar.

Sik
Coregonus lavaretus

Långsträckt silverblank, överbett eller lika långa käkar och fettfena. Djupt kluven stjärtfena. Upp till 65 cm. Stimlevande, vanlig i både sött och bräckt vatten, leker i såväl stilla som strömmande vatten.

Siklöja
Coregonus albula

Liknar en strömming men har underbett och fettfena. Vanligen max 30 cm. Lever ytligt i större sjöar, leker ofta i strömmande vatten. Kan finnas utefter östersjökusten.

Sill/Strömming
Clupea harengus

Silverblank med mörk rygg. Oftast kring 25‑35 cm. Lever i frivattnet, pelagiskt i Östersjön

Skarpsill
Sprattus sprattus

Silverblank med mörk rygg, har ”sågtandad” buk. Oftast kring 10 cm. Lever pelagiskt i Östersjön

Småspigg
Pungitius pungitius

8‑10 taggar utefter ryggen, benplattor på sidorna mest mot stjärtroten. Brun- eller grönaktig. Upp till 7 cm. Allmän i sjöar och vattendrag samt i Östersjön, utefter stränderna, ofta i vegetationen.

Storspigg
Gasterosteus aculeatus

3 taggar framför ryggfenan, sidorna täckta med benplåtar. Upp till 11 cm i saltvatten, 8 cm i sötvatten. Vanligast utefter Östersjöns kust men finns i vissa sjöar. Små stim där vegetationen är riklig, vandrar också upp i vattendragen.

Stäm
Leuciscus leuciskus

Liknar en slank mört men har silverblanka ögon med en nyans av gult. Upp till 35 cm. I snabbt rinnande klart vatten. Finns även en kustvariant som vandrar upp och leker i strömmande vatten.

Stör
Acipenser sturio

Långsmal, cylindrisk med 5 rader benplattor och 4 skäggtömmar. upp till 3,5 m. I Östersjön, vandrar upp i större vattendrag för lek. Sällsynt i våra vatten.

Torsk
Gadus morhua

Långsträckt kropp, stort huvud med en skäggtöm på hakan, överbett och kraftig sidolinje. Upp till en meter. Oftast bottenlevande i Östersjön.

Tångspigg
Spinachia spinachia

Långsträckt smal kropp, ett femkantigt utseende, har 14‑16 låga taggar framför ryggfenan, ofta fläckig. Upp till 15 cm. Utefter kusten bland tången.

Ål
Anguilla anguilla

Långsmal, kan bli över en meter. Finns i både sött och salt vatten, vandrar till Sargassohavet för lek.

Öring
Salmo trutta

Finns i flera färgvarianter beroende på lokal, har röda och svarta fläckar. Upp till 110 cm. Lever i insjöar, havet och i vattendrag. Går dock alltid upp i vattendragen för att leka.