Kirskålspaj
Älgörtsdricka

Svinmålla Chenopodium album
familjen Mållväxter, Chenopodiaceae

Svinmålla

Det här är en delikatess, nästan för god för att anrätta. Men för all del, förutom att ha i sallad går mållorna att laga till på alla möjliga sätt: i stuvningar, i pajer osv.

En målla, som i vild form bara förekommer sällsynt, framför allt i södra Sverige, är bärmålla, Chenopodium foliosum. Ibland finner man den också i frökatalogerna. Den utvecklar rikligt med stora blad som i likhet med alla andra mållor är användbara som näringsrika bladgrönsaker. Bärmållan har dessutom röda frukter som, även om de har lite fadd smak, gör sig väl som dekorationer i grönsallad.

Bärmålla

En mållaart som förekommer i handeln är mjölmålla, Chenopodium quinoa, vars frön säljs som quinoa.

Mållorna hör till samma botaniska familj som spenat.

Våtarv Stellaria media
familjen Nejlikväxter, Caryophyllaceae

Våtarv vill man inte ha bland odlade växter, men det kan vara idé att vänta lite med att ta bort den tills den har vuxit till sig. Den är rik på proteiner och C-vitamin och behöver inte tillredas utan kan direkt hackas ned som ingrediens i en grönsallad.

Våtarv håller sig spänstig och frisk och har ett intrikat rörelsemönster hos blommorna. En blomma som har befruktats böjer sig ner ur den upprättstående blomklasen för att sedan, när fröna mognat höja sig igen. Frökapseln är öppen vid torrt väder, men sluter sig vid fukt.

De här späda exemplaren svinmålla bland spirande persilja ska få stå kvar tills de kan skördas när de blivit lite större.

Två unga exemplar, våtarv respektive svinmålla, står på tillväxt.

Våtarv

Hos våtarven är kronbladen kortare än foderbladen.

Kirskål Aegopodium podagraria L.
familjen Flockblomiga, Apiaceae (Umbelliferae)

Kirskål har väckt mångas förtvivlan. En utmärkt marktäckare, som har lätt att ta för sig – alldeles för lätt.

Kan nästan betraktas som invasiv, åtminstone i trädgårdssammanhang.

Kirskål kan möjligen förväxlas med mästerrot (Peucedanum ostruthium), men bladen hos mästerot har bredare bladflikar. Bilden visar blad av kirskål.

Att fräsa eller gräva sönder kirskålens rotsystem är en bra metod att multiplicera den, varenda liten rotbit har potens att skapa nya plantor. Precis som hos kvickroten. Men man kan äta den. Man kan använda den som man använder spenat, men ta i så fall helst bara de späda bladen, de som fortfarande är mörkt gröna och blanka. Nerverna hos de äldre bladen kan lätt bli lite "träiga". Om man slår av ett bestånd som vuxit sig för gammalt får man snart späda blad igen som kan skördas.

Kirskålspaj
Fritt efter Kloka Hem 2/2013

3 dl vetemjöl, 100 g smör, 3 msk kallt vatten, lite salt. Blanda degen och låt den vila kallt en halvtimme och forma sedan ett pajskal i en form och grädda sedan i 175 grader mellan fem och tio minuter.

Sedan tar man sig an pajfyllningen:

Skölj den späda kirskålen, ett par liter blad, och ta bort eventuella stjälkar (bäst är att klippa bort dem redan vid skörden) och förväll bladen någon minut i kokande vatten. Fräs sedan bladen i lite smör med salt och peppar. Låt rinna av och tillsätt drygt ett par dl mjölk och tre ägg och rör om. Smaka av med salt och peppar. Häll fyllningen i det förgräddade pajskalet och smula över ett par hundra gram chèvre. Eller någon annan ost efter smak. Grädda ungefär en halvtimme.

I salladsskålen ligger en sallad med vanliga sallatsblad, riven morot , maskrosblad och maskrosblommor. Pajen smakade utmärkt. Enda invändningen var att chèvreosten tog över så att kirskålen kom lite i skymundan.

Kirskål kan användas lika mångsidigt som vanlig spenat eller mangold. Ett recept på spenat- eller mangoldsoppa kan lätt konverteras till kirskål, likaså stuvningar och gratänger. Synd att bara låta kirskålen vara till förargelse när den är så användbar.

Älgört Filipendula ulmaria

Älgörtsdricka
Det här receptet kommer från SNF Dalarna

Ger 2,5 liter saft. Du kan dubblera receptet. Saften är koncentrerad och det räcker att blanda 1/9.

30 blomklasar
1,5 liter vatten
1,5 kg socker
1 citron, 3 lime eller 2 citroner
 30g Vinsyra

Skölj blommorna och lägg dem i en plastspann med lock till. Riv frukterna. Undvik det vita. Pressa ur saften ur frukterna och slå den ihop med skalet på blommorna. Koka upp vattnet. Blanda i sockret och låt det koka upp igen. Ta lite av lagen och blanda med vinsyran. Häll tillbaks det i lagen. Slå den heta lagen över blommorna, sätt på locket och låt stå svalt i 4 dygn. Sila sedan av blommorna och häll upp saften på flaska. Om du använder plastflaskor så kan du frysa saften.

Familjen flockblommiga växter är stor, den hyser drygt 3 000 arter, varav ca 50 finns i Sverige.

Några representanter för flockblomstriga:
Hundkäx (Anthriscus sylvestris)
Morot (Daucus carota)
Palsternacka (Pastinaca sativa)
Selleri (Apium graveolens)
Fänkål (Foeniculum vulgare)
Dill (Anethum graveolens)
Persilja (Petroselinum crispum)
Kummin (Carum carvi)
Anis (Pimpinella anisum)
Koriander (Coriandrum sativum)
Spansk körvel (Myrrhis odorata) Libbsticka (Levisticum officinale) Stjärnflocka (Astrantia major)

Det finns några flockblommiga växter som är mycket giftiga. Dit hör
Odört (Conium maculatum) och Sprängört (Cicuta virosa).