Naturskyddsföreningen
Nordanstig

 

     
  Kåserier  
 

Bosse Lundberg

 
 

Bil och cykel

 
     
     
 

FÖRSTA SIDAN

 
     
     
     

Ett färdmedel som är bra på att blända och som för många
är en del av en identitet ... bilen ...
uppfyller inte vad den lovar när man granskar den lite närmare

 

–   Jag påstår att en bil går inte så mycket fortare än en cykel.

–   Det får du nog lite svårt att få nån att tro på.

–   Du kan väl i alla fall hålla med om att all den tid man lägger ner på något ska räknas när man summerar hur lång tid det har tagit.

–   Hur menar du?

–   Jo, om du skulle behöva räkna hur många arbetstimmar du har lagt ner på att renovera det här rummet, så borde du räkna med allt tid: tiden för att planera, beställa och hämta material, sköta verktygen, städa undan och såna saker. Och du borde få med kostnaden på något sätt också eftersom du ju har ägnat tid åt att tjäna pengar för att kunna renovera.

–   Ja, det låter rimligt, men jag förstår inte vad kostnaden har med farten att göra.

–   Jag ska förklara. Men låt oss börja med att konstatera att du tjänar 25 000,- i månaden, det gör 300 000,- om året. 52 veckor minus semesterns fem blir 47 arbetsveckor om 8 timmar vardera. Det blir 1 880 arbetstimmar om året. Säg 1 800, för det finns en del helgdagar. 300 000,- delat med 1 800 ger en timpeng på 167 kronor.

–   Jag fattar fortfarande inte vad min inkomst har med bilens fart att göra.

–   Det blir så när du ser det alltför avgränsat. Det är mycket som blir felkalkylerat här i samhället när man ser det så. Låt oss för en gångs skull försöka se lite mer av helheten. Det är ju du som använder bilen och betalar för den. Vi ska se efter hur mycket av din tid du måste avsätta speciellt åt bilen. Det är pengar du annars kunde ha använt till annat.

–   Lite nyfiken blir jag.

 

 

–   Du sa att du hade gett 140 000,- för bilen. Hur mycket har du lånat?

–   Egentligen betalade jag bara 110 000,- för jag fick 30 000,- för inbytesbilen. Jag betalar av på sex år med 6 procent ränta. Uppläggningsavgiften var 224,- och faktureringskostnaden är 24,- per månad. Vill du veta mer?

–   Amorteringen det första året blir strax över 18 300,-. Med räntan på 6 500,- blir det, åtminstone det första året, beroende på hur lånet är upplagt, tillsammans 24 800,-. Vi struntar i uppläggningsavgiften, men faktureringsavgiften blir faktiskt närmare 300 kr. Som du måste betala för att få lov att betala. Så kommer skatt och försäkring, tillsammans 4 400,- och det blir 29 500,- som ska ut i fasta utgifter. Och så besiktningen förstås. Vad kostar den? Runt 300,-, tror jag. 750,- om året för service är väl inte orimligt.
Summa 30 550 kr om året i bundna, fasta utgifter.

 

 

–   Men det här är ju bara ett räknande om pengar. Varför räknar du inte med bensinen också i så fall.

–   Jo, den ska med. Jag såg i dina försäkringspapper att du uppgett 1 500 mil som årlig körsträcka. 6,5 liter per 10 mil, för det är väl på ett ungefär vad bilen drar,  blir 975 liter på ett år. Säg att bensinen kostar 14,55 per liter. Då blir det cirkus 14 200,- i bensinkostnader. Sen måste vi räkna med däcken. Jag vet att du brukar köpa kvalitetsdäck, så en uppsättning vinterdäck och en uppsättning sommardäck blir minst 7 000,-. Är det rimligt att räkna fyra säsonger per uppsättning? Årskostnaden för däck blir i så fall 1 750 kronor.
Summa 15 950 kr årskostnad i "rullande" utgifter.

 

 

–   Vad har nu allt det här med cykelns hastighet att göra?

–   Du måste ju se till att du har de här pengarna! Hade du inte bilen kunde du använda dem till något annat, men i det här läget måste du offra tid för att få bilen att gå ihop. Inte sant? Så för att få ihop 30 550,- + 15 950,- = 46 500,- efter skatt måste du dra in 70 450,- före skatt. Jag räknar bara kommunal- och landstingsskatt eftersom du inte kommer över brytpunkten. Jag tror att en skatt på 34 % är timligt. Med en timpeng på 167,- tar det dig 420 timmar om året att få ihop till bilens ekonomi. Det är mer än tio arbetsveckor.

–   Det låter mycket.

–   Ja, men det blir ju så om man räknar på de här siffrorna. Klart att det skiljer sig från bil till bil och från person till person, men man hamnar i den här storleksklassen.

 

 

–   Medelfarten när man kör bil är mycket lägre än den fart man tycker att man håller. Man glömmer bort tillfälliga stopp, köer, rödljus, hastighetsbegränsningar, vilket alltsammans ingår i blandad körning, det vill säga man åker inte bara på motorvägar. En medelfart på 75 eller 80 är högt räknad, men det får gå så att marginalerna finns på bilens sida. Du tillbringar alltså 15 000 delat med 80 = 185 timmar i bilen när du tar dig från punkt A till punkt B. Du tillbringar 185 timmar om året vid ratten.

–   Men i så fall ryker några arbetsveckor till.

–   Ja, tid ryker, men den här gången är det din lediga tid, för du får inte räkna resorna som arbetstid annat än i alldeles speciella fall.

 

 

–   Summan av det hela blir att du för att färdas dina 1 500 mil om året måste lägga ner 605 timmar om året på bilen, varav 420 timmar på arbetstid och 185 timmar av din fritid. Du får själv plussa på timmarna som går åt till att tanka och putsa och skrapa rutorna, pumpa luft, byta däck, dammsuga, tvätta – det blir mer tid och gör bilen ännu långsammare. Nu kommer bilens fart: 15 000 kilometer på 605 timmar blir knappt 25 km/tim

–   Det är i alla fall snabbare än de flesta cyklar.

–   Det här var bara dina egna kostnader, och inte alla är medräknade. Sa du inte själv att du tycker att du rör dig för lite och har börjat gå på gym! Om du cyklade hade du inte det problemet i alla fall. Vad tror du sen att bilen kostar samhället? Gör en liknande kalkyl ska du få se att man kan undra om det överhuvudtaget går ihop. Visst, har man bråttom och inte kan vänta utan måste komma till en plats snabbt nog, då är bilen bra att ha, men var medveten om vad den kostar. Inte bara i form av tid, utan också i form av liv.

 

 

Bosse Lundberg

(text och bilder)

fritt efter Ivan Illich