Ett färdmedel
som är bra på att blända och som för
många
är en del av en identitet ... bilen ...
uppfyller inte vad den
lovar när man granskar den lite närmare
– Jag påstår att en bil går inte så
mycket fortare än en cykel.
– Det får du nog lite svårt att få nån att tro på.
– Du kan väl i alla fall hålla med om
att all den tid man lägger ner på något ska räknas när man
summerar hur lång tid det har tagit.
– Hur menar du?
– Jo, om du skulle behöva räkna hur
många arbetstimmar du har lagt ner på att renovera det här rummet, så
borde du räkna med allt tid: tiden för att planera, beställa och hämta
material, sköta verktygen, städa undan och såna saker. Och du borde få
med kostnaden på något sätt också eftersom du ju har ägnat tid åt att
tjäna pengar för att kunna renovera.
– Ja, det låter rimligt, men jag
förstår inte vad kostnaden har med farten att göra.
– Jag ska förklara. Men låt oss börja
med att konstatera att du tjänar 25 000,- i månaden, det gör 300 000,-
om året. 52 veckor minus semesterns fem blir 47 arbetsveckor om 8 timmar
vardera. Det blir 1 880 arbetstimmar om året. Säg 1 800, för det finns
en del helgdagar. 300 000,- delat med 1 800 ger en timpeng på 167
kronor.
– Jag fattar fortfarande inte vad min
inkomst har med bilens fart att göra.
– Det blir så när du ser det alltför
avgränsat. Det är mycket som blir felkalkylerat här i samhället när man
ser det så. Låt oss för en gångs skull försöka se lite mer av helheten.
Det är ju du som använder bilen och betalar för den. Vi ska se efter hur
mycket av din tid du måste avsätta speciellt åt bilen. Det är pengar du
annars kunde ha använt till annat.
– Lite nyfiken blir jag.
– Du sa att du hade
gett 140 000,- för bilen. Hur mycket har du lånat?
– Egentligen betalade jag
bara 110 000,- för jag fick 30 000,- för inbytesbilen. Jag betalar av på
sex år med 6 procent ränta. Uppläggningsavgiften var 224,- och
faktureringskostnaden är 24,- per månad. Vill du veta mer?
–
Amorteringen det första året blir
strax över 18 300,-. Med räntan på 6 500,- blir det, åtminstone det
första året, beroende på hur lånet är upplagt, tillsammans 24 800,-. Vi
struntar i uppläggningsavgiften, men faktureringsavgiften blir faktiskt
närmare 300 kr. Som du måste betala för att få lov att betala. Så kommer
skatt och försäkring, tillsammans 4 400,- och det blir 29 500,- som ska
ut i fasta utgifter. Och så besiktningen förstås. Vad kostar den? Runt
300,-, tror jag. 750,- om året för service är väl inte orimligt.
Summa 30 550 kr om året i bundna, fasta utgifter.
– Men det här är ju bara ett räknande
om pengar. Varför räknar du inte med bensinen också i så fall.
– Jo, den ska med. Jag såg i dina
försäkringspapper att du uppgett 1 500 mil som årlig körsträcka. 6,5
liter per 10 mil, för det är väl på ett ungefär vad bilen drar, blir 975 liter på ett år. Säg att bensinen kostar 14,55
per liter. Då blir det cirkus 14 200,- i bensinkostnader. Sen måste vi
räkna med däcken. Jag vet att du brukar köpa kvalitetsdäck, så en
uppsättning vinterdäck och en uppsättning sommardäck blir minst 7 000,-.
Är det rimligt att räkna fyra säsonger per uppsättning? Årskostnaden
för däck blir i så fall 1 750 kronor.
Summa 15 950 kr årskostnad i "rullande" utgifter.
– Vad har nu allt det här med cykelns
hastighet att göra?
– Du måste ju se till att du har de
här pengarna! Hade du inte bilen kunde du använda dem till något annat,
men i det här läget måste du offra tid för att få bilen att gå ihop.
Inte sant? Så för att få ihop 30 550,- + 15 950,- = 46 500,- efter skatt
måste du dra in 70 450,- före skatt. Jag räknar bara kommunal- och
landstingsskatt eftersom du inte kommer över brytpunkten. Jag tror att
en skatt på 34 % är timligt. Med en timpeng på 167,- tar det dig 420 timmar
om året att få ihop till bilens ekonomi. Det är mer än tio
arbetsveckor.
– Det låter mycket.
– Ja, men det blir ju så om man
räknar på de här siffrorna. Klart att det skiljer sig från bil till bil
och från person till person, men man hamnar i den här storleksklassen.
– Medelfarten när man kör bil är
mycket lägre än den fart man tycker att man håller. Man glömmer bort
tillfälliga stopp, köer, rödljus, hastighetsbegränsningar, vilket
alltsammans ingår i blandad körning, det vill säga man åker inte bara på
motorvägar. En medelfart på 75 eller 80 är högt räknad, men det får gå
så att marginalerna finns på bilens sida. Du tillbringar alltså 15 000
delat med 80 = 185 timmar i bilen när du tar dig från punkt A till punkt B.
Du tillbringar 185 timmar om året vid ratten.
– Men i så fall ryker några
arbetsveckor till.
– Ja, tid ryker, men den här gången
är det din lediga tid, för du får inte räkna resorna som arbetstid annat
än i alldeles speciella fall.
– Summan av det hela blir att du för att
färdas dina 1 500 mil om året måste lägga ner 605 timmar om året på
bilen, varav 420 timmar på arbetstid och 185 timmar av din fritid. Du
får själv plussa på timmarna som går åt till att tanka och putsa och
skrapa rutorna, pumpa luft, byta däck, dammsuga, tvätta – det blir mer
tid och gör bilen ännu långsammare. Nu kommer bilens fart: 15 000
kilometer på 605 timmar blir knappt 25 km/tim.
– Det är i alla fall snabbare än de
flesta cyklar.
– Det här var bara dina egna
kostnader, och inte alla är medräknade. Sa du inte själv att du tycker
att du rör dig för lite och har börjat gå på gym! Om du cyklade hade du
inte det problemet i alla fall. Vad tror du sen att bilen kostar
samhället? Gör en liknande kalkyl ska du få se att man kan undra om det
överhuvudtaget går ihop. Visst, har man bråttom och inte kan vänta utan
måste komma till en plats snabbt nog, då är bilen bra att ha, men var
medveten om vad den kostar. Inte bara i form av tid, utan också i form
av liv.
Bosse Lundberg
(text och bilder)
fritt efter Ivan Illich
|