1. Din kompis:
Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Du:
Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat att vingårdsarbetarna slipper få hjärntumörer av bekämpningsmedlen som sprutas på odlingarna. Eller att rester av samma medel finns kvar i ditt vin, vilket är vanligt eftersom vindruvorna besprutas så extremt hårt.

Dessutom är det inte frakten som påverkar miljön mest vad gäller det vi dricker och äter. Det är hur det produceras, och då är ekologiskt ett superviktigt val, även om det skulle vara skeppat från Australien.

2. Din pappa:
Men det är inte ekologiskt som är grejen - vi ska handla svenskt!

Du:
Svenskt är bra, men det är viktigare att välja mycket eko och mycket vego om du vill göra en insats för miljön. Matens transport till butikerna är inte det som påverkar miljön mest. Kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och enorma odlingar där bara en enda gröda frodas belastar miljön mycket mer. Det slipper du bidra till när du köper ekologiskt. Du visar också att det finns en efterfrågan på ekologiskt, vilket kommer att leda till fler svenska ekojordbruk. För en bonde är det oftast mer lönsamt att satsa på ekologiskt, vilket kan rädda många svenska jordbruk som hotas av nedläggning.

3. Din granne:
Det är alldeles för dyrt med ekologiskt!

Du:
Det är den andra maten som är för billig. Tänk om kemikaliejordbruket skulle stå för kostnaderna för vattenrening, utarmning av biologisk mångfald, hälsoskador, övergödning... Då skulle vi få veta vad maten egentligen kostar – den är svindyr.

Dessutom har vi i Sverige aldrig lagt så lite pengar på mat som nu. Istället prioriterar vi prylar, boende och resor. Vi slänger en tredjedel av maten - samtidigt säger vi att vi inte har råd med ekologiskt. Vi lägger 40 procent av matutgifterna på kakor, läsk och andra tomma kalorier - samtidigt säger vi att vi inte har råd med ekologiskt. Och vi köper så mycket kött att det har blivit både ett folkhälsoproblem och ett massivt miljöproblem. Om vi istället skulle stuva om våra matkassar - med mindre kött, halvfabrikat, snask och mer grönsaker och ekologiskt – så skulle det inte märkas i våra plånböcker.

4. Din svärmor:
Jag har hört att butikspersonal tar besprutade morötter och säljer dem som ekologiska. Efter hästköttskandalen och alla larm litar jag inte på någon!

Du:
Om du vill minimera risken att bli blåst i matbutiken så är det just ekologiskt du ska välja. Ekomaten kontrolleras noggrannare än annan mat. Ekologiska gårdar, bagerier och fabriker får regelbundet både oanmälda och anmälda besök. De som sköter kontrollerna är oberoende, och inte kopplade till den ekologiska märkningen.

Dessutom slipper du onaturliga färgämnen och konstgjorda smakförstärkare i Krav-märkt mat. Alltså sånt som gör jordgubbsylten extra röd eller får guacamolen att smaka avokado fastän den knappt innehåller någon.

5. Den uppdaterade kollegan:
Jag är skeptisk. Läste till exempel att ekologiska olivoljor innehåller rester av bekämpningsmedel.

Du:
Jo, men samtidigt testades också o-ekologiska olivoljor och de innehöll betydligt mer rester. Den lilla detaljen skrev tyvärr inte så många journalister om. De förklarade heller inte varför de ekologiska olivoljorna kan innehålla bekämpningsmedel. Det beror på att gifterna kan förflyttas långa sträckor med vind och vatten. Rester av bekämpningsmedel finns i fjällsjöar, dricksvatten, ja till och med i regnet som faller över oss.

Kollegan igen:
Fast testerna på barngröten då? Där hade jag förväntat mig att åtminstone den ekologiska gröten inte skulle innehålla giftrester.

Du:
Testet på barngröt handlade om tungmetaller, som kadmium. Det finns inte bara i barngröt utan i det mesta som odlas i jorden. Kadmium är ett hälsoskadligt ämne som sprids av bland annat trafikutsläpp – och det kan ingen ekobonde styra över. Det är helt enkelt svårt att odla helt giftfri mat i en förorenad värld. Poängen med att ändå köpa ekologiskt är du bidrar till att mindre otrevligheter sprids i vår miljö, att färre lantbrukare dör av bekämpningsmedelsskador, att djuren har det bättre och att du och dina barn får i er mindre kemikalier.

Och när vi ändå pratar om kadmium kan det vara värt att veta att de o-ekologiska bönderna faktiskt tillsätter kadmium till sina åkrar när de använder konstgödsel och avloppsslam. Det är inte tillåtet på ekogårdarna.

6. Din farfar:
Äh, lite skit fixar kroppen. Själv badade jag i DDT och asbest som barn och titta på mig – jag lever!

Du:
Jo, du lever, men se dig omkring. Du känner säkert någon som drabbats av cancer. Eller har diabetes. Eller försöker få barn utan att lyckas. FN har nyligen konstaterat att det verkar som om en rad folkhälsosjukdomar kan vara kopplade till alla dessa små doser av kemikalier som vi får i oss under en lång tid.

7. Din bästis:
Nåväl, jag har i alla fall besökt en ekologisk gård. Och det visade sig att ekobönderna kör mycket mer än andra bönder. Hur klimatsmart är det?

Du:
Visst kör ekobonden mer traktor. Men konstgödsel som sprids i kemikaliejordbruken är en större klimatbov. I slutändan påverkar ekojordbruket och kemikaliejordbuket klimatet ungefär lika mycket.

Men stirra dig inte blind på klimatet. Kolla på miljöpåverkan överhuvudtaget. Då vinner ekobönderna med hästlängder. De sprider inga bekämpningsmedel och ökar den biologiska mångfalden - sånt som också är livsviktigt. Visste du att forskningen visar att hotet mot den biologiska mångfalden är lika akut som klimathotet?

Planetens hälsa är ett finurligt, superhäftigt ekosystem där allt är sammanlänkat. Låter lite Avatar, men det är ju sant.

8. Din chef:
Sorry, men ekologiskt funkar inte om vi ska mätta alla världens hungriga.

Du:
Sorry igen, men du har lyssnat för mycket på industrin. Lyssna på världsledande forskare och experter istället. De säger att ”business as usual” inte är lösningen, utan att det är hög tid att kika på intressanta lösningar inom det ekologiska lantbruket. Du kan också lyssna på miljontals småbönder i Afrika, Asien och Latinamerika som övergett kemikaliejordbruket och börjat satsa på ekologiskt istället. De får lika stora, eller större, skördar som tidigare men får bättre betalt och har lägre utgifter.

Dessutom produceras det redan tillräckligt med mat för att mätta alla hungriga redan idag. Problemen handlar snarare om konflikter och vem som har makt över maten och jordarna. FN:s hungerexpert har ett råd till oss i den rika delen av världen: om vi vill göra något för alla miljontals svältande människor, så är det att äta mindre kött.