Rapport för Vargsymposiet i Vålådalen 2007

Detta var det 14:e Vargsymposiet som organiserades av Taiga foto &Natur i samarbete med en rad intressenter som Världsnaturfonden, Naturvårdsverket, Direktoratet for Naturforvaltning, Norge, Svenska Rovdjursföreningen, Naturskyddsföreningen med flera. 300 deltagare hade mött upp representerande en bred skala av intressenter. Värt att notera var att även ”Folkaktionen för en ny rovdjurspolitik” var närvarande. Denna organisation har en starkt kritisk hållning till utbredningen av rovdjur i våra marker. Symposiet pågick under 3 dagar

SLU i Umeå som presenterade en internationell grupp studenter som förlagt del av utbildningen till VS.

Göran Ericson, SLU i Umeå talade om svenskarnas attityder till rovdjur i Sverige. Man kan inte tala om en nationell åsikt vad beträffar dessa attityder. De varierar starkt över landet. Frågan ställes om man ville öka rovdjursstammen i landet. Nationellt sett var endast 10-15% negativa till detta, men i vissa ”hot spots” ( som norra dalarna , Malung) var nästan 90% negativa. I Gävleborg var man betydligt mer positiv. Det är därför viktigt att man inte gör stora svepande undersökningar som kan uppfattas som förtryck av oliktänkande. Orsakerna till starkt rovdjurshat menade han bottnade i sociala faktorer och kunskapsfaktorer. Han kunde också visa att de negativa attityderna tilltog med stigande ålder! Mest negativ till rovdjurspolitiken var ” Äldre man, jägare, i glesbygd”.

John Linell från Norwegian Institute for Nature Research, NINA redovisade dagsläget för utbredningen av stora karnivorer i Europa.

Lodjuret, Set finns c. 10 000 djur i Europa. Populationerna i syd är splittrade pga. slättområden som försvårar migration. I Spanien är lon rödlistad. Endast 150 djur finns kvar. Harpesten har slagit till i Spanien.

Han berörde även attitydfrågan till rovdjuren. Han menade att både de som är för och de som är emot försöker att dra forskningen över på sin sida i debatten.

Vidya Athreya Kaati Trust, Pune and Centre for Wildlife Studies Bangalore, Indien redovisade leopardens ställning I Indien och de konflikter som uppstår i kontakten mellan leopard och människa i detta tättbefolkade land. Det är framför allt den fattiga landsbygdbefolkningen som drabbas av attacker av leopard. Det är i synnerhet barn som drabbas.

Trots detta är attityden till leopard inte negativ i Indien! Om ett barn dödas ”hämnas” befolkningen genom att slå ihjäl leoparder. Det är inte säkert att det är just den leopard som utfört angreppet som dödas. Man har även flyttat leoparder från ett område till ett annat. Detta förfaringssätt är inte vetenskapligt belagt och har i stället lett till ökade attacker från leoparden, som är ett starkt territoriellt djur. Leoparder har observerats vandrande genom städer på väg hem. Hon pekade på bristen på kunskap, liksom bristen på styrning i Indien av rovdjurspolitiken. I Indien är f.ö. all jakt förbjuden av religiösa skäl. Vidya gav en inblick i en värld som få av oss känner till.

Anki Alfredsson redovisade studier av varghonor och deras rörelsemönster under och efter valpningen med hjälp av GPS-försedda vargar. Som väntat krymper reviret för honor som valpat i jämförelse med honor som inte fått valpar. Det intressanta var hur hon genomförde studien och tolkade sina resultat.

Maria Nordmark talade om rovdjursturism i Sverige och dess inverkan på djur, människor och natur samt de regler som omfattar denna verksamhet. Det finns c. 18 aktörer som sysslar med rovdjursturism. I Hälsingland finns Björnidet. Särskilt berörde hon åtling, vilket är förbjudet. Även om man åtlar för räv på ett oförsiktigt sätt räknas detta som förbjuden verksamhet. En halväten hamburgare slängd i skogen är också förbjuden åtling. Det behöver inte finnas ett syfte att dra till sig rovdjur.

Henrik Ekman presenterade ett pågående filmprojekt ur den kommande filmen Vargen –hatad, älskad, buggad. Som visas om ett år. Filmen utspelar sig i Ulriksbergsreviret med vargen Ulrik som huvudperson.

John Odden från NINA talade över Gaupas (lo) predasion på rådyr langs en miljögradient i skogarna nära gränsen till Värmland. Det ingår i ett större projekt Scanlynx[3]. Han visade hur jakten går till. 66% av attackerna på rådjur lyckas och 52% på hare. Snödjupet har stor betydelse. Vid stort snödjup stiger andelen lyckade attacker på rådjur men lyckade attacker på hare minskar. Andelen attacker står i omvänd proportion till tillgången på bytesdjur. Det vill säga lon blir ivrigare att jaga när det är ont om bytesdjur.

Paul Paquet, WWF Canada och Univ. Of Calgary, Canadas ledande rovdjursexpert, berättade om arbetet med vargar som tar sig mellan öarna i skärgården i Stilla Havet utanför British Columbia. Hur de lever och söker föda. Bland annat visade han bilder på varg som fångar lax.

Mikael Pyka Brottsförebyggande Rådet, talade om BRÅ:s studier av illegal jakt, det största enskilda problemet i svensk rovdjursförvaltning.

Flera begrepp diskuterades otillåten skyddsjakt och illegal jakt. Var? Hur mycket? Vem? Motiv. Mellan 1995 – 2005 har 5400 anmälningar skett. 340 brott konstaterats. 40 brott har lagförts. Några få har dömts.

Mörkertalet är stort. 3 kriterier måste till; motiv, lämpligt offer brist på väktare.

Rovdjuren ägs av ingen till skillnad av tamboskap. De saknar härigenom advokat som kan tillvarata deras intressen. Det förefaller finnas nätverk mellan tjuvskyttar. Många uppfattar inte detta som brott. Motiv kan vara opposition om myndigheterna. Svårt att utreda. Flera domare i publiken vitsordade detta. Brå[4] avger rapport i september.

Johanna Hagstedt, BRÅ, redovisade hur jaktbrott behandlas i media. Hom har studerat dels ett urval dagstidningar (bl.a. Hälsingekuriren) liksom 2 jakt tidskrifter. Genomgående finns en negativ hållning till rovdjur. Störst i jakttidskrifter. Journalisterna ganska objektiva och faktarapporterande. Saken kommer ju upp mest vid attacker. Men valet av intervjupersoner speglar en negativ totalbild.

Tobias Gustavsson, Hundcampus, Talade över begreppet Rovdjur och Hundar. Han menade att det framför allt är människans ansvar att träna sina jakthundar så, att den inte angrips av rovdjur. Det går att göra. En dyrbar hund SKALL tränas. Endast några få jägare gör detta. Eldressyr helt förkastligt. Hund och varg har setts leka. Parning förekommer. Halsband skyddar ej. De flesta bett sker över ryggen. Han redovisade vilka raser som är värst utsatta. Stövare , drever värst utsatt. Gråhund blir sällan dödad - men skadad. Bästa sättet är om hunden tränas at ignorera vargspår vid jakt på älg. Hundens ålder och kön saknar betydelse i statistiken. Dominansproblematik finns bara i etablerade grupper av djur. En hund som kommer omfattas således inte av denna.

Jessica Balckeryd Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet redovisade hur en eventuell förändring av §28 i jaktstadgan skulle förändra överlevnadsgraden för hundar utsatta för vargattacker. 85% av attacker sker under jakt, 15% under promenad och hemmavid. I 71% av fallen dödas hunden. Hon har genomfört intervjuer med 147 personer som fått hunden dödad för att ta reda på om jägaren kunna skjuta FÖRE angreppet. I 17 fall var svaret ”Ja” Genom statistisk bearbetning kom hon fram till att 1% av dödsfallen skulle kunna undvikas.

Henrik Alsén Grimsö forskningsstation, redovisade utvecklingen av lodjursstammen i Sverige med särskild tonvikt på nyetableringar i Götaland. I Sverige har vi 300 grupper varav 100 finns inom renskötselområdet. I Götaland finns någon grupp (från Värmland) och enstaka individer (ner till Blekinge). Överlevnaden av dessa beror på införsel av nytt genmaterial.

Vargläget i Sverige. Politiskt etappmål 20 föryngringar/år. Nu har vi 15 men närmar oss detta etappmål. Ett vargrevir omfattar 500 – 1500 km2

Vi har 22 – 23 revir i Sverige. STARK inavel inom populationen. Många ”förhållanden” med syskon och döttrar. Vi behöver inflöde av nya gener från Finland. Regeringen för härvidlag en passiv politik. För att invandring skall ske måste en varg passera finska och svenska renskötselområden.

Beskrivning av hur inventeringar går till med DNA-analys och observationer. Av resultaten framgår att björnstammen tillväxer med 5,5% per år. Vi närmar oss 3000 björnar i Sverige. Mest sedan medeltiden. Norge tillåter 15 stycken!

Terje Bö Direktoratet for Naturforvaltning Norges rovdjurspolitik och dess förvaltning. Norge har stora konflikter, särskilt i fårbetningsområden. 1000 får dör per dag varav rovdjuren får skulden för 25%. Norge har en konstig blandning av nationella mål (restriktioner) och regional förvaltning utan samverkan mellan regionerna (utom i 1 fall)

Man har c. 4 vargar (3 grupper accepteras) Svenska gränsvargar räknas inte. Övriga strövargar jagas. 39 grupper av järv En genomgående ytterst restriktiv rovdjurspolitik.

Johan Bodegård Naturvårdsverket redovisar utvecklingen av nytt direktiv från EU v.b. stora rovdjur i Europa. Situationen en annan nu sedan nya länder kommit med i EU. Man strävar efter Gynnsam bevarandestatus

Åke Pettersson, Regeringens Rovdjursutredare avslutade symposiet och gav några reflektioner kring det pågående arbetet och dagsläget.

Varg= 150 individer. Ökning 5,5% men kan öka snabbt plötsligt. Stora inavelsproblem.

Viktigt att få legitimitet för utredningen i delta konfliktfyllda område. Redovisning öppet och deltagande från alla grupper på lokal nivå. Satsa på förebyggande åtgärder.

Titta på www.rovbasen.no www.rovdjursforum.se. Lokalt arbete kring frågorna viktigt. Om vargpopulationen ökas kan ”olämpliga” tas bort ur populationen.

Större regioner i Sverige ger bättre möjligheter till effektiv förvaltning av rovdjuren.

Naturvetenskapliga forskningen bra men svag på den samhällsvetenskapliga sidan.

Detta var ett synnerligt informativt och intressant symposium. Jag uppskattade det verkligen.

Naturvårdsverket ställer 1 Mkr till förfogande för informationsverksamhet kring våra stora rovdjur. Jag föreslår att Nordanstigs naturskyddsförening söker medel för att bussa alla kommunens femteklassare till ett endags besök på Rovdjurscentrum i Järvsö.

[1] Se vidare Mistras hemsida www.sverige.se Stiftelsen för miljöstrategisk forskning

[2] NINA – www. nina.no

[3] www.scandynx.nina.no

[4] BRÅ- www.bra.se